Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMERIKANSKA BIBLIOTEKSINTRYCK.
135
Så snart biblioteken uppnå en viss storlek visar sig genast benägenheten till
specialisering. Sålunda uppstå särskilda avdelningar, vanligen för konst,
musik, ekonomi, teknologi (de båda senare voro i Washington, D. C. hopslagna till
en, kallad industri), främmande språk, gemenligen både skön- och facklitteratur
blandade, samt litteratur. Härvid bör hållas i minnet, att amerikarnas
beteckning »literature» innefattar åtskilligt, som i Sverige kallas skönlitteratur.
Om man slår ihop de amerikanska avdelningarna »literature, fiction, drama,
poetry and foreign literature», så får man ungefär summan av vad vi kalla
för skönlitteratur och litteraturhistoria, varvid stora delar av »literature» äro
enbart skönlitteratur, om också till största delen vad man skulle kunna kalla
den klassiska, men även litterärt värdefullare av nutidens. Gränsen för vad
som bör räknas hit är emellertid ganska flytande och ingalunda väldefinierad.
Som ett exempel kan jag nämna att i New York Public Library räknades
före den 10 december 1930 (Nobeldagen), allt vad Sinclair Lewis skrivit till
»fiction», men efter denna dag till »Literature».
Begäran om tillträde till bokmagasinen beviljades ganska frikostigt, dock
mera sällan utan att en assistent närvar vid besöket.
Placeringen av böckerna var i regel med referensböcker för sig i särskilda
referensavdelningar och utlåningsböcker för sig med skönlitteratur och
fackböcker skilda åt. Undantag härifrån funnos emellertid, såsom i Cleveland, där
referens- och utlåningsböcker stodo i samma salar men på olika hyllor. För
att stimulera till mera lån av facklitteratur användes i några fall s. k.
blockplaceringar, där avdelningar av facklitteratur inplacerades mellan
skönlitteraturen, ofta också för att minska trängseln framför skönlitteraturhyllorna.
Ett annat sätt, som även provats, men i åtminstone East Orange, New Jersey,
som jag besökte, åter övergivits, var bandplacering, med fackböcker på de
översta hyllorna eller på de översta och nedersta, och med skönlitteraturen på
de nedre eller mellersta hyllorna.
Ofta var även skönlitteraturen delad i grupper, antingen efter form,
såsom, äventyrsböcker, kärleksromaner, sagor, religiöst betonade böcker,
detektivromaner, historiska romaner etc. eller i nyare och äldre. Men detta var dock
undantag, även om en och annan filial ansåg det lyckat för sin speciella publik.
Men boklistor till utdelning och tryckta i icke alltför stora upplagor, så att de
alltid kunde hållas »up to date», ansågs som det bättre sättet.
Låneperiodens längd har varit föremål för en del experimenterande i
Förenta Staterna men man kan just inte säga, att några vidare säkra slutsatser
kunna dragas av försöken. Detroit, som först hade 14 dagars låneperiod, angav
att, när denna ökades till 30 dagar, så ökades både deras omsättning och deras
pliktkassa. Men åtskilliga andra bibliotek ha tyckt sig märka motsatsen.
I fråga om studiekort finnas sådana både för större antal böcker och för
längre lånetid och ofta för båda delarna.
En i amerikanska bibliotek rätt ofta förekommande anordning är inköp av
s. k. »pay copies», d. v. s. duplettexemplar av flitigt efterfrågade arbeten.
Dessa exemplar utlämnas endast mot särskild avgift. Dylika samlingar
förekomma i ungefär 2/3 av de amerikanska biblioteken, men mera i de smärre än
i de större. Varken i Boston, New York, Pittsburgh eller Rochester funnos
dylika, men detta kan kanske till stor del tillskrivas de i dessa städer
befintliga filialerna av de stora »Chainstore»-koncernerna för boklån mot betalning,,
av vilka Womraths torde vara den förnämsta. Jag besökte Womraths
huvudkontor i New York för att informera mig något om dess verksamhet, och fick:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
