Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. LITTERATURVETENSKAP. H. SKÖNLITTERATUR. 143
Kjederqvist, John. När ord bli roliga. Språket och skämtlynnet. N. o. k.
1933. 124 s. Fcb. (33001) 3:25.
En omväxlande samling av prov på komisk språkbehandling och ett försök att förklara
komiken däri. Allt i boken är inte lika roligt, och förf. har på sina ställen råkat ut för den kända
faran att det lustiga förflyktigas, när lustigheten allt för utförligt och omständligt analyseras och
kommenteras. Men samlingen innehåller många godbitar, som man har nöje av att göra
bekantskap med eller att återse. P. H.
Levander, Lars, o. Wessén, Elias. Våra ord. Deras uttal och ursprung.
Populär etymologisk ordbok. A. B. (Sv. bokförl.) 1932. 345 s. Fcb(x).
Inb. 9: 50.
En skickligt gjord uppslagsbok med uppgifter om ordens härledning och, där så har ansetts
behövligt, deras uttal och betydelse. Boken kan naturligtvis icke ersätta Hellquists fylligare
etymologiska ordbok, men den innehåller förundransvärt mycket trots det ringa omfånget, och den
intar i många fall en självständig ståndpunkt gent emot Hellquists grundläggande arbete. P. H.
G. Litteraturvetenskap,
Stromberg, Kjell. Modern svensk litteratur. N. o. k. 1932. 239 s. Portr.,
litt. Preg. Ge. ^75, inb. 6:50.
Denna första mera utförliga och sammanfattande framställning av den litterära utvecklingen
i Sverige under de tre sista decennierna är ett i stort sett högst förtjänstfullt arbete, elegant
skrivet och rikt på synpunkter. Som uppslagsbok är det oumbärligt för biblioteken,
litteraturhistoriskt bidrar det till kartläggningen av vår nyare litteratur och ger framför allt ett antal lyckade
författareporträtt. En del invändningar vill man dock göra mot såväl ämnets uppläggning
(framför allt är den provinsiella sammanfogningen av en del författare mindre lyckad) som också mot
enstaka omdömen här och var. H. K.
H. Skönlitteratur.
Aischylos. De sju mot Thebe. Tolkad [fr. grek.] av Emil Zilliacus. H. G.
1932. 106 s. Hceoa. 3: 75, inb. 5: 75.
De sju mot Thebe, slutdramat i en för övrigt förlorad tragisk trilogi, behandlande
Labdaki-dernas hemska släktsaga, har till ämne brödrastriden mellan Eteokles och Polyneikes, Oidipus’
söner. Eteokles försvarar fädernestaden Thebe med dess sju portar mot den av Polyneikes ledda
fiendehären, och bröderna falla för varandras svärd. Handlingen är enkel och stycket föga
dramatiskt. Men det bäres av den krigiska stämningen och får sin prägel av den thebanska
jungfrukörens orosfyllda sånger och av Eteokles’ hjältekaraktär. Tolkningen är likvärdig med Zilliacus’
tidigare Aischylos-översättningar; liksom förut har blankversen fått ersätta den antika
trimetern. A. W—n.
Aldington, Richard. Överstens dotter. Roman. Övs. [fr. eng.] av
Anna-stina Alkman. A. B. 1932. 280 s. Hcee. 6: 50.
Överstens dotter, en satirisk roman från efterkrigets England, anses som konstverk vara
författarens berömda krigsroman En hjältes död (Bibl.-bl. 1931 s. 197) överlägsen. Utan den ofta
oresonliga ilskan i denna kommer måhända också den fortsatta samhällskritiken och hänsynslösa
människoskildringen i Överstens dotter bättre till sin rätt. Trots detta torde mången föredraga
vreden och bitterheten i krigsboken framför det hån och förakt, varmed förf. i föreliggande arbete
behandlar allt och alla, och som endast inför överstens dotter, den fula, renhjärtade och olyckliga
Georgie Smi thers, någon gång tycks vekna till ett halvt generat medlidande. /, G.
Baldwin, Faith. Nygifta. Till sv. [fr. eng.] av Anna Rudebeck. L. H.
I932- 317 s- Hcee. 5:—.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
