Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|j><^»i»^^W^^^^^W<MMM>^WW^WiM^^l^liW><^liMMI»»^»i>WliMW^MMMM^»WMWWI»MWMM>
SKOhocnBrnmiBUOTOi
BÖCKER FÖR BARN OCH UNGDOM.
uC. Religion.
[Beskow, Elisabeth, pseud.:] Runa. Tre människor. A. V. C. 1932.
140 s. uCic. 2: 50, inb. 3: 75.
Denna bok för unga flickor hör icke till Runas starkaste. Personskildringarna äro schematiska,
och kurragöramaleken mellan de två älskande förefaller onödigt utdragen. Den unga flickan ter
sig overklig, utan någon relief av arbetsuppgifter, intressen eller vänner, som hon är. Sm.
uH. Skönlitteratur.
Baadsgaard, Anna. Astas nya hem. Berättelse för flickor. Övs. fr. da. av
Kerstin Wenström. B. W. 1932. 155 s. (B. W:s ungdomsböcker 163.)
Inb. 1: 50.
Enkelt och naturligt berättas här om en mor som ensam måste försörja sig och tre barn. Den
äldsta, Asta, är hennes stöd och hjälp. Dennas lilla redbara och strävsamma person fäster sig i
minnet, och författarinnan har lyckats på ett övertygande sätt framställa hennes inre utveckling.
Det nya hemmet är hos en gammal professor, där modern är husföreståndarinna. Han vill först
ej alls veta av barnen men genom sitt intresse för hans vetenskap, assyriologi, och sin rakryggade
stolthet, när hon känner sig kränkt å familjens vägnar, vinner Asta hans hjärta. Så som boken
slutar — med åtskilligt ouppklarat —■ förstår man att författarinnan kommer med en
fortsättning. G. L.
Barnteatern. Sagospel och barnpjäser av Elsa Beskow [m. fi.]. Saml. 10.
Sv. 1. t. 1932. 203 s. 111. (Saga 149.) Inb. 3: —.
Det är svårt att skriva pjäser både för vuxet folk och för barn. Av Barnteatern har nu
utkommit hela tio samlingar. En stor del av de små skådespelen i dem äro endast sagor i dialogform,
tämligen poänglösa och så gott som utan dramatisk spänning. Det är svårt att från scenen ge
åskådlig, individuell gestaltning åt »personerna» annat än genom kostymerna. Skickliga författare
på detta område finnas dock en del, främst Anna Wahlenberg och Elsa Beskow. I den nu utkomna
samlingen finnes en bra byggd och rolig pjäs av den senare. Av de övriga äro Einar Månssons och
Märta Lundgrens de mest spelbara. Men i allmänhet läses väl Barnteatern som en vanlig
sagobok. G. L.
Carlson, Greta. Flickan som gick till kungs» N. o. k. 1932. 200 s.
111. (Natur o. kulturs ungdomsböcker.) 3: 25, inb. 4: —.
Denna bok handlar om en liten moderlös flicka, vars far är i Amerika. Hon har sitt hem hos
ett hederligt men kärvt och hårt bondfolk. Det känns tungt för hennes lilla varma och
ömhets-trängtande barnahjärta att aldrig få ett vänligt ord och att ej ha någon i världen att anförtro sig
åt. Så dör hennes far, och den betalning han erlagt för henne uteblir. Hon får visserligen stanna
i hemmet på nåd men mycket blir tungt och svårt för henne att bära; och så faller hon på den idén
att lägga fram sina bekymmer för landsfadern själv. Han får visserligen aldrig brevet, men det
ger upphov till ljusare förhållanden för den lilla brevskriverskan. En rolig och lämplig bok för
12—14-åringar. G. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>