Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING. H. SKÖNLITTERATUR. 177
och man måste giva Eira Hellberg rätt uti, att det kan vara berättigat att så sker. Lämpligen
organiserades dock detta i samband med ett laboratorium och eventuellt en poliklinik för psykoterapi
samt utgivandet av några publikationer inom den vetenskapliga världen, ty för populära
framställningar äro hithörande frågor långt ifrån mogna. Anm. har aldrig sett någon, som genom sysslandet
med metapsykiska fenomen erhållit sinnesro eller ökad själsstyrka, men däremot många gånger
motsatsen. /. B.
E. Uppfostran och undervisning.
Berg, Hjalmar. S:t Clara församlings skola för fattiga flickor 1813—1861.
Ett bidrag till Stockholms skolors historia. Nst. 1933. 147 s. 111. portr. litt.
personreg. Ecba. (33108) 3:—.
En monografi över en av föregångarna till våra dagars folkskola, den 1813 inrättade fri- och
fattigskolan i Klara församling. Undervisningsrådet Bergs framställning, som vilar på grundliga
arkivstudier, har ett betydligt allmännare intresse än titeln låter förmoda. Genom rikliga citat ur det
fylliga källmaterialet, förf:s egna här och där inströdda reflexioner och upplysningar samt en
ypperlig illustrering ger skriften i själva verket samtidigt en både levande och roande bild av
»växelundervisningsmetoden» med dess typiska hierarki av monitörer och generalmonitörer och
dess utnyttjande av straff och belöning i undervisningen. K. T.
H. Skönlitteratur,
Aristophanes. Lysistrate. Ett kvinnodrama. För svensk scen [fr. grek.]
av Hjalmar Gullberg o. Ivar Harrie. H. G. 1932. 117 s. Hceoa.
4:75, inb- 6: 75-
För hundra år sedan sade Tegnér till Thomander, att Aristophanes var platt omöjlig att
översätta: »de verserna kunna aldrig i världen efterbildas på svenska; körerna kunna aldrig bli
någonting, utan man rimmar dem.» Thomander, som försökte sig som Aristophanes tolkare, fann för sin
del att i varje fall ett av dramerna, Lysistrate, var oöversättligt »för anständighetens skull». Hjalmar
Gullberg och Ivar Harrie ha tidigare vid sin tolkning av Fåglarna (1928) med framgång trotsat
de tekniska svårigheterna och därvid i enlighet med Tegnérs uppfattning rimmat körerna. I
översättningen av Lysistrate ha de också lyckats komma till rätta med »anständigheten», så att stycket
då det uppfördes i Lund av ett studentsällskap med glädje accepterades av skilda kön och åldrar.
Detta »freds- och kvinnodrama» med sin vågade handling — Lysistrate förmår kvinnorna i Aten
och Sparta att proklamera äktenskapsstrejk för att så tvinga männen till fred — framträder också
i denna moderna tolkning med så mycket av friskhet och aktualitet som kräves för att en komedi
skall bli verkligt njutbar. A. W-n.
Bauer, Walter. Stamfadern utan land. (Ein Mann zog in die Stadt.)
Roman. Till sv. [fr. ty.] av Gösta Gideon Molin. Tiden 1932. 271 s. Hcef.
4: 25.
Historien om bonden, som kommer till staden och blir stamfadern för en släkt av arbetare.
Motsatsen mellan land och stad, bonde och arbetare är från början problemet, men skildringen griper
inte djupt, det blir blott de olika yttre levnadsformerna som kontrasteras. Bondesjälen kommer
endast att yttra sig i ett tungrott vegeterande och en världsfrämmande, tålig naivitet. I själva
verket blir boken en framställning av en viss isolerad människotyp och dennas möda och strävan.
Berättelsens styrka ligger i att den på ett lugnt och behagligt språk återger det stilla flödet av
vardagliga ting. E. L-m.
Buck, Pearl S[y denstri eker]. Den goda jorden. En kinesisk
folklivsskildring. Till sv. [fr. eng.] av Sven Rosén. [2 uppl.] L. H. 1932. 389 s. Hcee.
7: 50, inb. 10: —.
Den starka förtrogenhet med kinesiskt språk, folk och kultur, som författarinnan förskaffat
sig under sin livslånga vistelse i Mittens rike, lär enligt sakkunniga uttalanden dokumentera sig på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
