Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. SKÖNLITTERATUR.
179
Hesse, Hermann. Stäppvargen. Övs. [fr. ty.]. A. B. 1932. S. 1^-55,
s. 1—28, s. 57—237. (Bonniers gula serie.) Hcef. 5: 75.
Den förträffliga Gula serien, i vilken dock den tyska berättarkonsten varit relativt svagt
företrädd, har fått ett värdefullt tillskott med Hesses av Freud starkt påverkade psykologiska roman,
som förenar intelligent spekulation med konstnärlig åskådlighet. Problemet i den till sin form helt
romantiska berättelsen är den ensammes nöd, som enligt författaren tillika utgör själva tidens
sjukdom. Resultatet av Stäppvargens djärva experiment för att övervinna splittringen i sin själ och
främlingskapet i världen förblir visserligen oklart, men det är en svår och eggande väg, han gått;
och med rätta jämför Österling i bokens inledning författaren med André Gide. /. G.
Huxley, Aldous. Du sköna nya värld. (Brave new world.) Övs. [fr. eng.]
av Greta Tiselius. W. & W. 1932. 255 s. Hcee. 6: 50, inb. 8: 50.
En kuslig fantasi om ett framtidsrike, ett definitivt mekaniserat samhälle, där t. o. m.
frambringandet av nya mänskliga varelser sker på rent teknisk väg. För varje funktion i samhället skapas
ett tillräckligt antal sinsemellan identiska individer, så utrustade — dels genom behandling redan
på fosterstadiet, dels genom standardiserande uppfostran •— att de äro fullkomligt »lyckliga» på den
plats i samhället som anvisats dem. Med denna värld konfronteras en »vilde» från vår gamla utdöda
civilisation, med det självklara resultatet, att han går under. — Huxley har emellertid, med all sin
lysande intelligens men också med sin fundamentala brist på mänsklig värme och medkänsla, icke
ett patos som förmår lyfta denna bittra samhällssatir — till sin syftning onekligen av en bister
aktualitet — upp till den befriande diktens plan, utan han överlåter åt läsaren att på egen hand göra sig
kvitt den kväljande och f. ö. icke så litet tröttande känsla hans skildring inger. G-a L.
Lewis, Sinclair. Ann Vickers. Övers, [från engelskan] av Hugo
Hultenberg. Nst. 1933. 528 s. Hcee. (33002) 7: 50, inb. 9: 50.
Orig:s titel: Ann Vickers.
Kvinnorörelsen och (amerikanskt) fängelseväsen äro de två områden, som Lewis i denna roman
ägnar sin huvudsakliga uppmärksamhet, om han också ger sig god tid att göra utflykter åt andra
håll. Angreppen på fångvården och för övrigt hela rättssystemet påminna i sin våldsamhet om
tonen i Elmer Gantry. Kvinnorörelsen däremot omfattas med odelad sympati, om än förf. någon
gång betraktar dess representanter med en ironisk glimt i ögonvrån. Huvudpersonens, Ann Vickers’,
utvecklingshistoria ges med stor bredd; det är dock främst barndomsåren och de sista
genombrotts-och kampåren som fängsla läsaren riktigt starkt. B. M.
Lulofs, Madelon. Gummi. Roman från Deli. Övers, [från holländskan] av
Saima och Nils Fulton. Nst. 1933. 350 s. Hcegb. (33031) 7:—, inb. 8:75
Origrs titel: Rubber.
Me*d stör sakkunnighet och mycket suggestivt berättar den holländska debutanten om de vita
tjänstemannafamiljernas liv i de indiska gummidistrikten. Någon egentlig »roman» är det inte,
snarast ett broderi på egna erfarenheter, men det förringar ju icke värdet av detta levande (om också
något torra) dokument ur den holländska kolonialhistorien. E. M.
Martin, Maurice. Kärleken — terra incognita. (Amour ■— terre inconnue.)
Till sv. [fr. fra.] av Artur Möller. Aldor 1932. 310 s. (Aldors romaner 6.)
He ej. « Inb. 2: 85.
Snarare en handbok i erotik än en roman. Författarens monomant inriktade intresse blir lika
löjligt som tröttande i sitt förnumstiga allvar. E. L-m.
Petersen, Nis. Sandalmakargatan. Berättelse från Rom på Marcus
Aurelius tid. Övers, från danskan. D. 1—2. A. B. 1933. (Bonniers gula serie.)
Hcedab. (33032) å 5: 50.
Origrs titel: Sandalmagernes Gade.
Romaner från Roms kejsartid och »den döende antiken» ha stundom varit idéromaner med ett
eller annat stort patos eller åtminstone, som Annie Åkerhielms »Tiberius», med någon ideal central-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
