Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET TREDJE NORDISKA BIBLIOTEKSMÖTET I OSLO.
205
köpspriser samt med förutsättningarna för en rationalisering av
arbetsmetoderna med ty åtföljande besparingar på personalkontot.
Samtidigt med dessa förhandlingar fingo de norska radiolyssnarna göra
bekantskap med mötets syften, i det att kortare anföranden från ordförandena
i de fyra ländernas biblioteksföreningar, som utsändes från »Kringkastningens»
studio, gåvo en inblick i bibliotekens uppgifter och arbetsmetoder.
På kvällen avhölls stor fest på restaurant Dronningen, som, där den låg
mitt i fjorden med utsikt åt alla håll över vattnet och höjderna där bakom, gav
en sensation av att man
befann sig i en
jätteångares sällskapslokaler.
Värdar voro Den norske
forleggerforening och
Norsk bibliotekforening
i broderlig gemenskap,
och de bägge
föreningarnas ordförande,
bibliotekkonsulenten Arne
Kildal och
forlagsbok-handler Torger
Baard-seth, hälsade de
närvarande välkomna i
spirituella vändningar.
Talens rad blev lång.
Grannländernas
kolleger harangerades av
chefbibliotekar Arne Arnesen, som särskilt erinrade om föregångsmännen, dansken
A.S.Steenberg, svensken Knut Kjellberg och finländaren Georg Schaumann. I
tur och ordning besvarades skålen av representanter för de olika broderländerna,
herrar Hansen, Tudeer och Tynell. Overbibliotekar Munthe talade för
författare, förläggare och bokhandlare, vilket tal besvarades av bokhandlarnas
ordförande Hauff, som speciellt vände sig till »Deichman». Och till sist
tackade statsrådet professor Knut Liestöll å gästernas vägnar — f. ö. på målet —
i ord, som buro vittne om hans personliga intresse som gammal bibliotekskund
för biblioteken och deras problem. Den på middagen följande dansen drog
långt ut på tiden, och deltagarna kunde ej förmå sig att lämna festen med de
ordinarie färjorna utan extra båtlägenhet måste insättas vid en långt
framskriden timme.
Den tredje dagens förhandlingar började med en diskussion om
»Litteratur-veiledning for det praktiske arbeidsliv (tidsskriftlitteraturens utnyttelse)», som
inleddes av bibliotekar John Ansteinsson, Trondheim. Denne tog särskilt sikte
på de tekniska bibliotekens problem och redogjorde för de hjälpmedel, som
redan finnas och som ytterligare äro önskvärda för att dessa skola kunna fylla
sin uppgift att skaffa snabb och aktuell information till sina klienter.
Nästa ämne gällde den centrala frågan om »Principerna för
folkbibliotekens bokinköp». Denna gång var det en svensk, förste bibliotekarie Knut
Knutsson, som lämnade den inledande framställningen. Han redogjorde först
mera principiellt för inköpspolitiken, varvid han bl. a. berörde frågan,
huruvida man borde inköpa ett relativt mindre antal exemplar av förhållandevis
många böcker eller koncentrera inköpen till ett färre antal särskilt önskvärda
Från bibliotekskonsulenternas bord på Bygdoy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
