Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. RELIGION.
223
(Söderberg, Verner). Festskrift till Verner Söderberg den 4 oktober 1932.
Familjeboken 1932. 213 s. 111., portr., kart., litt. Bb. 15:—.
Till Verner Söderbergs 60-årsdag kort före hans död hade en vid krets av vänner och
medarbetare ägnat honom en festskrift. Denna inledes av en intressant snabbinventering av »svenskt
och utländskt under Sveriges stormaktstid» av prof. Eli F. Heckscher. Av de övriga bidragen har
ett särskilt intresse för bibliotekens målsmän C. Björkboms »De nya fotografiska metoderna och
de vetenskapliga biblioteken». I övrigt ingå i festskriften bidrag av Artur Älmhult, Herman
Brulin, Hans Wåhlin, Bertil Lundquister, Gunnar Roswall, Olof Örström, Otto Sjögren, Nils Ahnlund,
Bengt Hildebrand, Efraim Lundmark, Ruben G:son Berg, Åke Svahn, Yngve Lorents, Vivi
Laurent-Täckholm och Gillis Rudeberg. K. T.
C. Religion.
Almquist, E[rnst] B[ernhard]. Lutherska reformationen kräver fortsättning.
Svea rikes förl. 1932. 60 s. 111., portr. (Gymniskt bibl.) Ca, 1: 25.
En säkerligen i bästa syfte nedskriven men icke desto mindre både ensidig och ytlig teckning
av den lutherska reformationens historiska insats och dess uppgift i våra dagar. Hg Pl.
Anvill, Elis. Kinas religioner. Sv. miss. 1932. 232 s. Litt. OPSreg.
Cmba. 3: 50, inb. 5: —.
Vad som ger särskilt värde åt denna framställning, är, att förf. ägnat åtskilligt utrymme
även åt själva kulten, beskrivningen av tempein o. d., som saknas i andra liknande verk. F. ö.
vittnar boken om grundliga studier. I likhet med de flesta föregångare står emellertid förf. främmande
för det panteistiska draget i den kinesiska filosofien, varom själva förkärleken för orden Himlen
eller Tao (Förnuftet, Vägen) i stället för Gud ger en antydan. Vi ha ju dock europeiska
motsvarigheter i stoikernas lära om den sedliga världsordningen, Spinozas likställande av Gud och Naturen
o. s. v. H. Sg.
Bornhäuser, K[arl]. Johannesevangeliet. En missionsskrift för Israel. Övs.
[fr. ty.] av C. Sandegren. Sv. miss. 1932. 252 s. 111. Ccba.
3: 50, inb. 5: —.
Förf., som är professor i systematisk och praktisk teologi i Marburg, söker i en detaljerad
utläggning giva en ny tolkning av Johannesevangeliets innebörd. Framställningen vill påvisa, att
det fjärde evangeliet är i missionerande syfte skrivet för icke-kristna israeliter före år 70 av aposteln
Johannes. Det är ett intressant lösningsförsök, värt att begrundas vid sidan av de många andra,
som framkommit under tidernas lopp. Hg Pl.
(Eklund, Johan Alfred). Studier och tankar tillägnade J. A. Eklund på
hans sjuttioårsdag den 7 januari 1933. Diak. 1932. 4:0. 256 s. Portr. Ca.
7: 50.
Denna festskrift innehåller femton olika bidrag, vilka endast sammanhållas av det vänskapens
och tacksamhetens band, som förenar författarna med festföremålet. Eljest beröra uppsatserna *
mycket skilda områden: kyrkohistoria och systematik, hymnologi och pastoralteologi,
missionshistoria och kyrkopolitik. Författarna äro till största delen universitetsmän och präster. Hg Pl.
Luther, Martin. En årgång predikningar. Urval och Övs. [fr. ty.] av
Victor Andrén. Inledn, av G. Ljunggren. Gle. 1932. 581 s. Cia.
5: 75, inb. 7: 50.
Dessa predikningar, som grunda sig på uppteckningar av samtida Lutherlärjungar, giva prov
på Luthers predikosätt i det konkreta livet. De äga därför icke blott uppbyggelsevärde utan även
betydelse som källor för studiet av Luther som homilet. Hg Pl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
