Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
HENNING WIESLANDER.
är naturligtvis så mycket mera beklagligt, som de redan förut voro betydligt
lägre än de danska och de svenska. År 1930—31 beviljade staten
folkeboksam-lingene och skoleboksamlingene tillsammans c:a 103,000: — kronor, nästa
räkenskapsår sänktes summan till 94,500: — kronor, och för det senast
avslutade räkenskapsåret ha anslagsbeloppen gått ner ytterligare till c:a 85,000: —
kronor. Härvid är att märka, att städer med över 4,000 invånare icke få
något som helst statligt biblioteksbidrag. Stadsbiblioteken i dessa städer
finansieras helt och hållet av de kommunala myndigheterna, en anordning, som
år 1924 beslöts som ett provisorium men som fortfarande är i kraft. De
kommunala anslagsbeloppen synas i allmänhet icke ha gått tillbaka utan kunde
tvärtom förra året visa en viss uppgång (enl. uppgift vid detta års norska
biblioteksmöte).
Från Finland erhållna statistiska uppgifter peka likaledes på ökad
bokutlåning och sänkta anslag. I de finländska stadsbiblioteken utlämnades t. ex.
under år 1930 i genomsnitt 3.5 boklån per invånare, och 1932 hade
motsvarande siffra stigit till 4.6. För Helsingfors stadsbibliotek voro siffrorna resp.
4 och 5.3, och även från landsorten rapporteras betydande ökning. Beträffande
de finansiella förhållandena är det svårt att få en överblick, då de definitiva
siffrorna för år 1932 ännu saknas, och före 1932 kan man knappast säg*a,
att krisen gjort sig kännbar i de finländska biblioteken. Att emellertid
statsbidragen komma att minskas fr. o. m. 1933 är ett faktum, ty riksdagen
vidtog hösten 1932 en ändring av den nya bibliotekslagen, som varit i kraft
sedan 1929. Sänkningen innebär, att statsbidraget, som tidigare utgått med
50 % av kommunens biblioteksutgifter, enligt statsrådets prövning kan sänkas
till 35 %, alltså en minskning av högst 15 % som fastställes för ett år i
sänder. Det är av intresse att se, att denna sänkning avgjordes i riksdagen först
efter livlig diskussion och med en ytterst knapp majoritet.
Beträffande folkbiblioteken i England under krisen kan jag hänvisa till ett
uttalande från Library Association, som på förfrågan angående det nuvarande
läget meddelar följande: »Den ekonomiska krisen har visserligen ej inverkat på
de engelska biblioteken på det sätt, att en vidgad organisation påkallats,
men medfört en intensifiering i användningen av biblioteken samt en starkt
ökad bokutlåning. De stora tjänster, som biblioteken göra samhället, ha
erkänts av de kommunala myndigheterna, vilka knappast i något enda fall ha
nedskurit biblioteksanslagen, fastän kraftiga inskränkningar vidtagits på
praktiskt taget alla andra områden. Vårt biblioteksväsen har aldrig, som
biblioteken i Amerika, haft några gyllene tider med nästan obegränsade
penningtillgångar utan har tvärtom alltid måst göra det mesta möjliga av begränsade
resurser, och i dessa kristider ha biblioteken därför kunnat fortsätta sitt arbete
tack vare en organisation och ett maskineri, som stod färdigt att möta den
ökade efterfrågan.» t Detta uttalande synes ge en ganska klar bild av de engelska
bibliotekens aktuella läge. Frekvensen ökad, men anslagen bibehållna, tack
vare det faktum att bibliotekstanken hunnit att växa sig in i ej blott
allmänhetens utan även de anslagsgivande myndigheternas medvetande.
I Förenta Staterna, som ju för många stå som folkbibliotekens Eldorado,
har väl den ekonomiska krisen fått en omfattning som i intet annat land, och
det är givet, att biblioteken där blivit påverkade av de ekonomiska
missförhållandena liksom hela det samhälleliga livet. Samtliga redogörelser för den
amerikanska biblioteksverksamheten under de senaste åren peka på en
betydligt ökad utlåning och besöksfrekvens i såväl större som mindre bibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
