Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBIBLIOTEKEN OCH DEN EKONOMISKA KRISEN. 247
ker, ty denne fasthåller sin ståndpunkt. Därmed synes saken åtminstone tills
vidare ha kommit till ro i Danmark, och det kan vara av värde även för oss
svenskar att se, hur det danska experimentet med »karantän» utfallit. Man
måste komma ihåg, att biblioteken äro goda och säkra kunder hos bokhandeln,
och en liten utredning — även den från Danmark — visar, att de dessutom
ingalunda sakna betydelse för bokförsäljningen till allmänheten. En
rundfråga, som vid årsskiftet 1931—32 utsändes av Dansk Boghandlerförening
»Hvilket foranlediger Dem att köbe Böger?», gav 6,900 svar. Av dessa angav
omkring 22 % som orsak recensioner i pressen, 14 % författarens välkända
namn, 9.1 % rekommendationer från bekanta samt 8.9 % biblioteken (»en
Kends-gerning, der ikke läder sig ignorere», skriver föreningens tidskrift).
Efter denna exkurs till en fråga, som i viss mån aktualiserats av krisen,
skola vi återgå till utgångspunkten, nämligen den ökade frekvensen i
bibliotekens utlåningsverksamhet. Den förut citerade undersökningen (Bibl.-bl. 1932
s. 221 ff.) visade år 1931 en ökning av 16 % i utlåningen jämfört med 1930 års
siffror. En preliminär utredning av utvecklingen i städer med över 10,000
invånare för första halvåret 1932 jämfört med motsvarande tid 1931 visade en
ökning av över 21 %, och att stegringen fortgått i samma riktning är
obestridligt, fastän det statistiska materialet ännu icke föreligger.1 Huruvida de på
många håll våldsamt ökade utlåningssiffrorna bero på ett ökat behov av
förströelse eller på stigande studieintresse, är givetvis ej lätt att avgöra, men
faktum är, att utlåningen av facklitteratur ökat förhållandevis mest.2 Detta
kunde möjligen anses bero på att många bibliotek begränsa utlåningen av
skönlitteratur men icke av facklitteratur; vid Halmstads stadsbibliotek, där
någon sådan begränsning icke förekommer, har det emellertid visat sig, att
fackprocenten under år 1932 och 1933 varit i genomsnitt 32.7 resp. 34.6.
Vad beträffar krisens inverkan på de svenska folkbibliotekens finanser, så
ha vi ju alla nogsamt fått känna statsbidragens nedgång — budgetåret 1932—33
med 20 %, 1933—34 med 40 %, med undantag för centralbiblioteksanslagen, som
utgå med oförändrade belopp (se f. ö. Bibl.-bl. 1933 s. 138—139). Jämfört
med förhållandena i de övriga nordiska länderna är nedskärningen av de
statliga bidragen förhållandevis störst i Sverige (i Danmark 10 %, i Finland högst
15 %, i Norge c:a 17 % och i Sverige för innevarande räkenskapsår som sagt
40 %). Att detta är ytterst kännbart för biblioteken i en tid, då verksamheten
är livligare än någonsin förr, behöver icke understrykas krafigare, än vad
statistiksiffrorna göra.
I vad mån de kommunala bidragen förändrats, har jag icke varit i tillfälle
att grundligt undersöka, då det statistiska materialet för år 1932 från landets
folkbibliotek ännu icke slutbehandlats vid tiden för detta föredrags
utarbetande. En undersökning av förhållandena vid de 25 största städernas
bibliotek visar emellertid, att även de kommunala anslagen gått ned, dock icke i
samma utsträckning som de statliga. Som genomsnittsanslag per invånare be-
1 Sedan detta föredrag hölls, har i Skolöverstyrelsens riksdagspetita lämnats en ny statistisk
sammanställning, som går fram till första halvåret 1933. Härav framgår bl. a. följande: 1932
års siffra för stadsbibliotek i städer med minst 10,000 invånare uppvisade en ökning i
jämförelse med år 1931 om 2i.77 %, och motsvarande siffra för första halvåret 1933 i jämförelse med
siffran för samma tid år 1932 en ökning om 20.19 %•
2 För större och medelstora stadsbibliotek (i städer med minst 10,000 invånare) ökades
utlåningen av facklitteratur år 1932 med 42.42 % (mot skönlitteratur 15.85 % och böcker för barn
och ungdom 15.92 %). För första halvåret 1933 var motsvarande ökning i jämförelse med samma
tid föregående åT 25.65 % (mot för skönlitteratur 19.74 % och böcker för barn och ungdom 15.39 %).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
