Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRFATTARNA OCH FOLKBIBLIOTEKEN. 253
skulle förslagsvis ena hälften tillfalla föreningens pensionskassa och den andra
fördelas bland medlemmarna efter tidigare nämnd princip.
Författarföreningen skulle för bestridande av omkostnader äga rätt att tillgodogöra sig 5 %
av totalinbetalningen.
Till förslaget fogades vissa beräkningar angående de belopp, som med stöd
av nya lane- och inköpssiffror kunde väntas inflyta på lånekorten.
Kommitterade förklara sig slutligen beredda att inkomma med fullständig
organisationsplan under förutsättning att Sveriges författarförening kan
intressera olika myndigheter för förslagets genomförande.
Såsom var att vänta, har ett så revolutionerande förslag till omgestaltning
av folkbibliotekens förhållande till allmänheten, som övergivande av principen
»gratis utlåning» innebär, blivit föremål för mycken diskussion. I ett
flertal tidningar har frågan redan varit uppe, och Radiotjänst har ävenledes för
avsikt att i en diskussion mellan intresserade parter låta ventilera uppslaget.
Ur skörden av hittills framförda synpunkter för och emot förslaget tillåta
vi oss anföra följande.
I en intervju i Svenska Dagbladet den 29 oktober understryker Sveriges
författarförenings ordförande, fru Marika Stiernstedt, författarnas svåra situation
och anser den inslagna vägen vara riktig. Något närmare uttalande kunde
emellertid fru Stiernstedt ej göra, innan förslaget blivit föremål för detalj
-granskning.
Bokförläggare Kaj Bonnier förklarade det i samma tidningsintervju vara
ett misstag att påstå, att upplagorna numera skulle vara mindre än tidigare.
Förhållandet är snarare det motsatta. Herr Bonnier framhöll också, att då
biblioteken i de flesta fall göra sina inköp av en ny bok först 4 a 5 månader
efter det den kommit ut råder i själva verket ett slags karenstid, inom
vilken författarna icke behöva räkna med bibliotekens konkurrens om den
ny-hetsintresserade allmänheten.
I samma tidning yttrade sig vidare förste bibliotekskonsulenten och förste
bibliotekarien vid Stockholms stadsbibliotek, dr Knut Knutsson. Dr Tynell
gjorde gällande, att man nu liksom tidigare gjort den erfarenheten, att
utlåningen inte endast stimulerade läslusten utan också ökade lusten att själv köpa
sådan litteratur man sätter värde på. Vidare påpekades, att statsmakterna vid
anslagsgivningen ställt som villkor fri utlåning till allmänheten. De på sista
tiden tack vare det försämrade ekonomiska läget nedskurna anslagen ha
begränsat bibliotekens möjligheter till inköp av nyutkommen litteratur. Om det
framställda påståendet, att biblioteken fördärva marknaden för författarna vore
riktigt, borde alltså tiden just nu vara gynnsam för författarna att göra sig
gällande på bokmarknaden utan att besväras av den konkurrens, som biblioteken
anses utöva. Dr Tynell påpekade vidare, att de av förslagsställarna anförda
siffrorna omfattade all biblioteksverksamhet, sålunda även skolbibliotekens,
ehuru det av förslaget synes framgå, att man icke tänkt sig lånekort för
skolbiblioteken, vilket väl också på förhand måste anses uteslutet. Dr Tynell
slutade med att uttrycka en farhåga, att — därest den föreslagna formen att
genom låneavgift tillgodose författarna skulle komma till användning —
bibliotekens möjligheter att fylla sina uppgifter skulle lida ett betydande avbräck.
Dr Knutsson drog ävenledes i tvivelsmål, att ökningen av
boklånsfrekven-sen skulle minska antalet bokköpare. Tvåkronan skulle vara direkt betungande
\§—330245. Biblioteksbladet 1933.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
