Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
FÖRFATTARNA OCH FOLKBIBLIOTEKEN.
för stora kategorier av låntagare, såsom arbetslösa, studerande o. s. v.
Däremot ville dr Knutsson för sin del ej göra någon invändning mot en karens om
exempelvis ett år för nyutkommen svensk skönlitteratur, vilket tillmötesgående
mot författaren sedan möjligen kunde kompenseras genom att biblioteken efter
denna tid finge större rabatt på ifrågavarande böcker.
Mot förslaget har vidare uttalat sig stadsbibliotekarien dr Hjelmqvist, som
vid en intervju i Nya Dagligt Allehanda den 28 oktober bl. a. framhöll, att vi
tack vare de fria boklånen ej behövt någon lånebiblioteksrörelse av det slag
som i vissa andra länder bedrives och som alltför ofta blir okontrollerbar och
lägger mera an på sensationella än på värdefulla böcker. En beskattning av
boklånen vore vidare förkastlig inte minst av den anledningen, att den i mycket
stor utsträckning drabbade studieintressen av alla slag.
I flera andra tidningar har förslaget likaledes ventilerats. Dagens Nyheter
framhåller i en ledare den 29 oktober, att det — med allt erkännande av det
behjärtansvärda i författarnas krav på rimliga existensvillkor — ligger »något
föga tilltalande i, att de i sin strävan att förbättra sina villkor inrikta sig just
på den läsande allmänheten som beskattningsobjekt». I fortsättningen anföres,
att man aldrig kan konstatera ett samband mellan bibliotekens ökade
lånefrekvens och bokupplagornas minskade antal. Det är snarare de höga
bokpriserna, som torde lägga hinder i vägen för försäljningen — tidningen anser en
sänkning av priserna ej otänkbar — varjämte den ökade trängseln på
författarbanan bidragit till att försämra en del böckers avsättningsmöjligheter. Den
läsande publiken, som visserligen genom folkbildningsarbetets fortsatta
framåtskridande ständigt växer, har likväl ej ökats i proportion till yrkets
utsvällning, och sannolikt har efter tillkomsten av den studieintresserade
arbetareungdomen mera en elit av bokläsare än av bokköpare tillkommit, samtidigt som
andra kategorier av läsare tack vare depressionen ha mindre möjligheter att för
egen del köpa böcker. Mot den ifrågasatta lånekortsavgiften kan enligt
tidningen främst den invändningen göras, att man helt orättvist skulle komma att
beskatta ett stort antal mer eller mindre tillfälliga biblioteksbesökare.
Varsamhet tillrådes därför, innan man slår in på en väg, som är i princip
motbjudande i dess egenskap av ett slags andlig accis.
I samma tidning för den 7 november lämnades utrymme åt ett inlägg av
författaren Vilhelm Moberg. Denne gjorde gällande, att det faktiskt förhåller
sig så, att bokutlåningen vid biblioteken vållar stort avbräck för
bokförsäljningen. Vidare vore det orätt att ge biblioteken ensamma äran av den ökade
läslusten — den tillkommer i främsta rummet den höjda allmänbildningen i
landet. Och biblioteken ha uppstått som en följd av denna ökade folkbildning.
I fortsättningen vände sig herr Moberg mot biblioteksrabatten, som ytterligare
skadade författarnas intressen. Tanken på inrättande av låneavgifter är
emellertid enligt herr Mobergs åsikt i och för sig icke tilltalande. I stället borde
samhällets mera välsituerade deltaga i denna utgift, alldeles oavsett om de
själva begagna sig av biblioteken. Riktigast vore, att staten trädde emellan
och kompenserade författarna, men då en hänvändelse till staten i dessa tider
måste anses utsiktslös, återstår för författarna endast att vända sig till
boklånarna själva och söka få till stånd den föreslagna låneavgiften.
Tvåkronan måste anses vara ett överkomligt offer för var och en, som finner
värden i litteraturen, och den är ej i högre grad en kulturell beskattning än
licensavgiften för radioapparaten, föreläsningsföreningens årsavgift o. s. v. Lika väl
som biblioteksverksamheten bör författarens arbete stödjas. »Det samhälle,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
