Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBLIOTEKEN OCH DE MINSKADE STATSANSLAGEN. 255
som avvisar författarnas berättigade krav, skadar sina egna andliga tillgångar»,
slutar herr Moberg.
Morgontidningen i Göteborg anser i sin ledare den 18 oktober hela
resonemanget om låneavgifter kortsynt, då »författare, förläggare och bokhandlare
knappast ha någon så god bundsförvant som våra bibliotek, vilka fyllt och fylla
den svåra missionen att sprida intresset för läsning till den stora publiken,
d. v. s. den som är nödvändig för att författare- och förläggare- och
bokhandelsaffärerna skola gå ihop».
Såväl tidningen Upsala (28/10) som Upsala nya tidning (31/10) ha vid sin
behandling av frågan hänvänt sig till förste bibliotekarien dr Axel Nelson.
Denne påpekade bl. a. den ofantligt stora roll, som såväl äldre svenska, numera
avlidna författares arbeten, som också utländska författares spela i biblioteken,
varför det måste anses vara obilligt att på föreslaget sätt förskaffa inkomster åt
levande svenska författare, blott därför att de äro representerade i biblioteken.
I Upsala nya tidning vände sig dr Nelson också mot dr Knutssons ovan
refererade förslag om viss karenstid for nyutkommen svensk skönlitteratur, enär en
dylik sannolikt endast skulle innebära ett uppskjutande av läsningen av en hel
mängd nya böcker.
Som av ovanstående framgår har man på flera håll ställt sig välvillig till
författarnas önskemål att ernå en förbättring i sin ekonomiska situation,
medan man i allmänhet — och detta naturligtvis främst på bibliotekshåll —
framhållit de vådor, som skulle medfölja ett realiserande av förslaget om låneavgift.
För närvarande torde icke finnas anledning att från bibliotekshåll göra något
ytterligare uttalande utan avvakta ärendets behandling i Sveriges
författarförening. De olika uttalandena, som här i korta utdrag återgivits, torde
emellertid vara ganska representativa för vad man på intresserat håll tänker i frågan.
H. K.
BIBLIOTEKEN OCH DE MINSKADE STATSANSLAGEN.
Sveriges allmänna biblioteksförening har ingått med en skrivelse till Kungl. Maj:t med
framhållande av följande synpunkter.
Genom de av riksdagen för budgetåren 1932/33 och 1933/34 beslutade nedskärningarna av
folkbiblioteksanslagen med 20, resp. 40% av de belopp, som enligt Kungl, kungörelsen av den
24 januari 1930 skolat utgå, ha folkbiblioteken kommit i en situation, som i hög grad försvårar
deras uppgift.
Reduceringen går nämligen till allra största delen ut över bokinköpen, eftersom övriga
utgifter (löner, hyror m. fl. driftkostnader) icke kunna i nämnvärd grad minskas och en ökning
av de lokala anslagen, som motväger statsunderstödens minskning, icke är att räkna med.
Samtidigt med reduceringen av statsunderstöden har emellertid en ökning av boklånen
inträtt och detta i en omfattning, som man tidigare ej haft motsvarighet till. Utan tvivel kunna
anledningarna härtill i väsentlig grad sökas dels i den modernisering, biblioteksverksamheten i
hela vårt land undergått till följd av bestämmelserna i biblioteksförfattningen av år 1930, dels —
och i än högre grad — i de senaste årens ekonomiska depression.
Över hela landet har ett stigande antal studieintresserade ur alla samhällsklasser strömmat
till biblioteken, och man torde nog kunna säga, att under dessa senaste år har såsom aldrig
tidigare värdet av den gemensamma tillgång, folkbiblioteken utgöra, blivit insedd^ uppskattad och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
