Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 BIBLIOTEKEN OCH DE MINSKADE STATSANSLAGEN.
utnyttjad. Folkbiblioteken ha blivit oumbärliga organ för upplysning och studier. Ej minst ha
de berett och bereda en för både individ och samhälle gagnelig sysselsättning åt många
ofrivilligt arbetslösa.
Genom den starkt ökade lånefrekvensen ha nya krav ställts på sammansättningen av
bokbestånden, vilka därtill utsatts för mycket hård slitning. Den erforderliga förnyelse och
komplettering, som är ett livsvillkor för ett funktionsdugligt bibliotek, låter sig emellertid med
nuvarande ekonomiska resurser med svårighet genomföra.
Ännu svårare blir ställningen, därest senast beslutade reducering av statsunderstöden även
i fortsättningen kommer att bestå. Det torde ej vara för mycket sagt, att i sådant fall den
löftesrika utveckling, som ägt rum på grundval av biblioteksförfattningen av år 1930, löper fara
att starkt hämmas eller göras om intet.
Också Arbetarnas bildningsförbund har ingått till ecklesiastikministern med en skrivelse, i
vilken framhålles bl. a., att för biblioteksverksamhetens bestånd och vidare utveckling
innevarande års riksdagsbeslut om anslagens reducering innebär allvarliga rubbningar.
Redan den beslutade minskningen med 40 % av statsbidraget innebär i sina verkningar
svåra ölägenheter för biblioteken. I bibliotekens ekonomi ingå vissa fasta utgifter för
administrationen, vilka icke kunna nedbringas utan att bibliotekens fortbestånd äventyras. I förlitande
på att statsbidrag enligt gällande författning komme att utgå, har också på många håll
bibliotekslokaler förhyrts och med stora personliga och ekonomiska uppoffringar inretts. De
olägenheter, den i år beslutade reduceringen åstadkommer, äro sålunda uppenbara, helst som de
lokala bidragen från kommuner och föreningar av kända skäl på många håll avsevärt minskats.
ABF-biblioteken, vilka få sina ortsbidrag huvudsakligen från anslutna föreningar, drabbas särskilt
starkt på grund av den rådande stora arbetslösheten med därav följande avgiftsbefrielse.
Ifråga om begränsningen av statsunderstödet i så måtto, att ej högre ortsbidrag, resp.
utgifter, få läggas till grund vid beviljandet än motsvarande belopp 1932, äro också allvarliga
erinringar att göra. Ett biblioteks utgifter kunna nämligen vara olika år från år. Sålunda innebär
exempelvis en försenad boksändning vid nyår genast en utgifts överflyttning till ett annat år.
Vad som än starkare talar mot denna begränsning är emellertid det faktum, att det är de
utvecklingsdugligaste biblioteken, som bli mest lidande. Sådana bibliotek skulle visserligen kunna
få fyllnadsunderstöd, men de därför anslagna medlen, högst 15,000 kr., torde befinnas allför
otillräckliga för sitt ändamål.
Av de 877 ABF-bibliotek, för vilka 1933 sökts statsbidrag, ha i själva verket ej mindre
än 423 eller 48 % redovisat större utgiftsbelopp än föregående år. Samtliga dessa bibliotek få
alltså ej lägga de utgifter till grund för 1933 års statsbidrag, som överskjuta dem vilka legat till
grund vid beviljandet av statsbidraget 1932.
Utgifterna för de 423 ifrågavarande biblioteken uppgingo i ansökan 1932 till Kr. 78,956: 22.
Motsvarande utgifter för dessa bibliotek i 1933 års ansökan voro Kr. 114,278: 79, alltså en
ökning för dessa bibliotek av Kr. 35,322: 57, å vilket utgiftsbelopp statsbidrag sålunda icke kommer
att utgå. De övriga 454 biblioteken redovisa med ej mindre än Kr. 41,045:46 minskade utgifter.
Statsbidrag till nya bibliotek eller sådana, som ej tillerkänts understöd för år 1932, kommer
för innevarande år att utgå endast i mera begränsad omfattning och efter ansökan till Kungl.
Maj:t. De äro i de flesta fall resultat av den studiecirkelverksamhet, som alltmera börjar komma
i gång bland skogs- och lantarbetarna. Det rör sig här icke om några stora summor för staten.
ABF ansökte i år om anslag till 41 nya bibliotek med ett utgiftsbelopp av inalles Kr. 2,102: 80.
Med den för alla bibliotek gällande reduceringen, 40 %, skulle alltså dessa biblioteks anslag
uppgå till c:a 1,260 kr. Med tanke på det extra arbete, som nu åvilar K. Maj:t och
Skolöverstyrelsen för utgallringen av de mest behövande bland de till anslag eljest berättigade nya
biblioteken, torde det icke ens ur statsfinansiell synpunkt vara till någon fördel att bibehålla
denna bestämmelse, som dessutom åstadkommer en osäkerhetskänsla hos dem, vilka ha att bära
arbetet och ansvaret för upprättandet av dessa nya bibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
