- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nittonde årgången. 1934 /
7

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LÅN FRÅN DE SVENSKA VETENSKAPLIGA BIBLIOTEKEN. 7

verksamhet kan anses ha menligt inverkat på bibliotekens funktioner i övrigt,
så har å andra sidan den starkt tillväxande interurbana låneförmedlingen
medfört obestridliga fördelar. I den mån det gäller in- och utlåning de
vetenskapliga biblioteken emellan, kan därför denna stegring endast vinna gillande. Nu
veta vi emellertid och detta framgår indirekt av de redan meddelade siffrorna,
att från alla de stora vetenskapliga biblioteken utlåning även sker till en rad
smärre bibliotek i landet, som gentemot de större biblioteken i regel endast
uppträda såsom låntagare, mera sällan däremot såsom långivare. Det är just
arten av denna utlåning, som det förefaller vara av intresse att undersöka.

Beträffande utlåningen till dessa smärre bibliotek (hit räknade, förutom
stifts- och landsbiblioteket i Linköping, centralbibliotek, stifts-, läroverks-,
stads-och folkbibliotek) föreligga siffror från Kungl, biblioteket från 1913, och för
de bägge universitetsbiblioteken från 1918. Nu visar det sig, att av hela
utlåningen i volymer räknat gick från Kungl, biblioteket 1913 25 % till de mindre
biblioteken och för år 1932 56 % Motsvarande siffror voro för budgetåret
1931/32 för Uppsala universitetsbibliotek och för Lunds universitetsbibliotek
respektive 33 % och 58 % samt för år 1931 för Göteborgs stadsbibliotek 56 %. Det
framgår sålunda, att utlåningen från Kungl, biblioteket till de nu nämnda
biblioteken procentuellt ökats högst betydligt under de senaste tjugu åren.
Däremot kan icke påvisas en liknande höjning av utlåningen från
universitetsbiblioteken, möjligen beroende därpå, att jämförelsesiffrorna spänna över för kort
tid.1

Vill man nu utreda, huru denna utlåning verkat, d. v. s. studera de
nackdelar och fördelar den medfört, är det kanske till en början lämpligast att
särskilja långivarnas och låntagarnas intressen.2

Är det då fråga om de långivande biblioteken, kan med säkerhet göras
gällande, att utlåningen med den omfattning, den numera fått, måste betraktas
såsom särdeles betungande. Det har även från flera håll, exempelvis i de
bibliotekssakkunnigas betänkande 1923 och utredningen ang. det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet av samma år framhållits, att en dylik låneverksamhet i
större utsträckning icke kan omhänderhas av de vetenskapliga biblioteken »utan
att hindra de nämnda biblioteken i deras egentliga uppgifter, dels att vara
’arkivbibliotek’ d. v. s. att samla och till kommande tider bevara det svenska
trycket, dels att vara forskarbibliotek, i allmänhet knutna till bestämda
vetenskapliga institutioner, vilkas arbete de i första hand ha att bistå».3 Det råder ej
heller tvivel om, att dessa för tio år sedan framförda synpunkter delas av
flertalet av de tjänstemän vid de stora vetenskapliga biblioteken, som haft
anledning att taga ställning till den interurbana utlåningen i våra dagar.
Olägenheterna med en utlåning i större skala av särskilt den svenska litteraturen
äro ju uppenbara. Dels nötas och förslitas de utlånade böckerna, även vid

1 Procenttalen äro för Lunds universitetsbibliotek för åren 1918—1931/32: 67, 57, 51, 52,
45> 53? 60, 67, 62, 56, 61, 67, 55, 58; för Uppsala universitetsbibliotek för 1920, 1924/25,
1929/30 och 1931/32: 35, 45, 33, 33; samt för Kungl, biblioteket för 1913, 1915, 1920, 1925,
1930, 1932: 25, 26, 41, 47, 33, 57.

2 Frågan om de stora vetenskapliga bibliotekens interurbana utlåning är även aktuell i
utlandet. I en artikel av Marion J. Ewing »Borrowing from our neighbors’», införd i the Library
journal för den 15 nov. 1933, s. 918—923, behandlas sålunda förhållandet mellan amerikanska
college och university libraries. Om de senare biblioteken heter det bl. a.: >The big university,
having let into the tent the nose of the camel of interlibrary loans, seems to feel that the
camel is taking possession of the tent».

3 Jfr Statens offentliga utredningar, 1924: 5, 45—46.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:52:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1934/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free