- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nittonde årgången. 1934 /
12

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

EINAR SUNDSTRÖM.

riod — fall, som kanske i längden böra hänföras till undantagen. I någon mån
ställa sig även förhållandena olika för olika orter. Så kan man i Stockholm
icke utan olägenhet avvara universitetens årsskrifter, under det att utlåning av
dylika skrifter icke bereder biblioteken i Uppsala och Lund någon svårighet.
Men som regel kan det dock sägas, att de arbeten, det här rör sig om, till stor
del kunna inräknas bland de böcker, som — uppställda i läsesalarna eller ej —
i allmänhet hänföras till den s. k. referenslitteraturen. Specificerar man
närmare, höra sålunda hit: officiellt tryck såsom riksdagshandlingar, äldre
statistik, regeringsrättens och kammarrättens årsböcker, arbetsdomstolens domar,
äldre kommittébetänkanden, som icke föranlett någon kungl, proposition och
därför icke intagits i riksdagstrycket, akademiers och sällskaps handlingar,
aktpublikationer såsom Historiska handlingar och Handlingar rörande
Skandinaviens historia m. m. Till den ofta efterfrågade litteraturen höra vidare
tidskrifter från äldre och nyare tid (historisk tidskrift, ekonomisk tidskrift,
statsvetenskaplig tidskrift m. fi.) samt kanske särskilt f. ö. historisk, biografisk och
topografisk litteratur av äldre och nyare datum. Listan skulle kunna utökas
även med andra litteraturgrupper, men det anförda torde kunna ge en
förställning om arten av de tryckta skrifter, som det för närvarande är svårt att
tillhandahålla biblioteken i landsorten. En del av dessa arbeten finnas nu även i
flera bibliotek i Stockholm, och Kungl, biblioteket har från dessa
(riksdagsbiblioteket, vetenskapsakademien, vitterhetsakademien, statistiska centralbyrån,
tekniska högskolan och svenska akademiens nobelbibliotek) kunnat vid skilda
tillfällen förmedla lån utåt. Men det förefaller osäkert, huruvida utlåning i större
omfattning kan påräknas från dessa håll. Dessutom kunde, även om utlåning i
tänkbarast största utsträckning medgåves från nu nämnda bibliotek, därigenom
olägenheterna av det nuvarande lånesystemet endast till en del undanröjas.

Nu komma lands- och centralbiblioteken — som ovan framhållits — att för
framtiden i viss mån kunna stödja de stora vetenskapliga bibliotekens
utlåningsverksamhet. Särskilt bleve detta fallet, om dessa bibliotek i större omfattning
än hittills förvärvade tryck av officiell natur, jämte vissa
urkundspublikationer, tidskriftsserier m. m. Men här torde möta svårigheter av ekonomisk och
annan art, icke för anskaffande av sådana böcker från senare tid, men väl för
förvärv av litteratur från äldre perioder. Även om det vore möjligt att i större
utsträckning kunna anskaffa denna litteratur till samtliga eller flertalet av de
lands- och centralbibliotek, som komma att upprättas inom landet, kan man fråga
sig, om en så bedriven accession kan anses ändamålsenlig och förenlig med
rationell ekonomi. Vore det icke i stället — icke minst ur sparsamhetssynpunkt
— vida fördelaktigare att samla denna äldre (och även nyare litteratur) på ett
enda ställe, och härifrån distribuera lån till större som mindre bibliotek i
landet.

Tanken på en sådan hela landet omfattande central utlåningdepot är ingen
nyhet. Den har tidigare diskuterats inom svenska bibliotekskretsar och den har
utom Sverige realiserats åtminstone på ett håll, nämligen i England av Central
national library i London. Icke minst för lands- och centralbiblioteken och de
under dem sorterande mindre biblioteken kunde en överbyggnad i form av en
centraldepot anses såsom önskvärd, ty — befriade därigenom i viss mån från
skyldigheten att mera allsidigt följa med litteraturproduktionen — kunde vart
och ett av dessa bibliotek lättare anpassa sin verksamhet efter de speciella
förhållanden och önskemål hos den läsekrets, vars litterära intressen, de
närmast ha att befrämja. Av största värde bleve en central utlåningsdepot även

%

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:15:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1934/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free