Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BIBLIOTEKSFRONTEN
UTLÄNDSKA VANDRINGSBIBLIOTEK.
Vid Sveriges allmänna biblioteksförenings årsmöte i Karlstad framförde
undertecknad i ett föredrag (Bibl.-Bl. 1933 nr 7) en del förslag, som bl. a. gingo ut på
att genom ekonomisk samverkan mellan biblioteken bättre kunna utnyttja anslagen.
Ett av förslagen hade tidigare lanserats och i viss mån redan realiserats, även om
det ej nått längre än till experimentstadiet, nämligen frågan att genom ett
ambulerande bokbestånd förse vissa av de större folkbiblioteken med nyutkommen utländsk
skönlitteratur. Det kan därför vara orsak till att något närmare redogöra för
denna frågas utveckling.
Den enklaste form av »Leserkunde» visar, att den del av bibliotekets klientel,
som sysslar med litteraturen på främmande språk, är jämförelsevis konstant, och
den kan därför beräknas snart nog ha genomgått det ofta icke särskilt fylliga
bestånd, som ett svenskt folkbibliotek har möjlighet att anskaffa. Är bokbeståndet
mer eller mindre rörligt spelar det emellertid ingen roll, om låntagarna äro desamma
år från år, på samma sätt som ett bokbestånd kan vara jämförelsevis oförändrat,
om låntagarna växla. Det är ju också detta förhållande, som givit anledning till
att den vandringsbiblioteksrörelse, som av olika institutioner bedrives, vunnit
alltmera terräng. Folkbildningsförbundet har ju t. ex. sedan länge utsänt
vandringsbibliotek till olika delar av landet, och Stockholms stadsbibliotek förser sina många
filialer med moderna böcker delvis genom vandringsbibliotek, däribland även ett
ansenligt antal innehållande just utländsk litteratur. Men i båda dessa fall står en
stor institution som ägare till det cirkulerande bokbeståndet, som i det förra fallet
kommer institutionens kunder, i det senare dess underavdelningar till godo. Ungefär
likartat är förhållandet med de vandringsbibliotek, vilkas utsändande till
småbiblio-teken i landsbygden ännu så länge är en av de svenska centralbibliotekens största
uppgifter, dock med den icke oviktiga skillnaden, att dessa vandringsbibliotek icke
äro fasta, som de ovan nämnda väl i allmänhet äro, utan sammansättas för varje
särskilt fall.
Då nu systemet med vandringsbibliotek avser att mer eller mindre tillfälligt
tillgodose ett behov ;av böcker, så kan man fråga sig, om man ej åtminstone delvis
genom sådana vandringsbibliotek skulle kunna täcka folkbibliotekens obestridligen
ganska stora behov av nyutkommen utländsk originallitteratur. Det behöver ej
framhållas, att det naturligtvis endast är fråga om de nyaste arbetena; den äldre
standardlitteraturen bör givetvis tillhöra det fasta bokbeståndet.
Frågan blir då, huru en sådan vandringsbiblioteksrörelse ekonomiskt skall
kunna organiseras. I de nyss nämnda fallen ägdes böckerna som sagt av en
institution, men någon sådan finnes tyvärr ej, då det gäller att supplera de större
folkbibliotekens bokbestånd.
I Danmark har man som bekant löst frågan genom att bilda ett slags
kooperativt företag. »Folkebibliotekernes udenlandske Vandrebogsamling» (»F. u. V.»), för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
