- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nittonde årgången. 1934 /
39

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

K. HISTORIA. 39 och utläggningarna iakttar förf. en lugn måttfullhet. Skildringen bäres av händelseförloppets egen tragik. Av de handlande personerna intar utan jämförelse Ludendorff den centrala platsen; hans ända till den avgörande vändpunkten blinda tro på framgången och hans plötsliga sammanbrott, när omslaget syntes definitivt, ge händelseutvecklingen en brådstörtad och katastrofartad karaktär, sf>m med klarare syn på läget i olika tidsmoment säkerligen åtminstone i viss utsträckning kunnat mildras; att utgången i stort sett vid denna tid var given är en annan historia. Bland den för en större allmänhet avsedda litteraturen om det stora kriget och dess upplösning intar boken utan tvivel ett förtjänt rum. A. B. C. Nordlander, Johan. Några konungens fogdar under 1500-talet. Fri. i distr. x933- 73 s- (Norrländska samlingar. 12=1=3:2.) Kcc. 2:25. Genom detta arbete, delat i fem kapitel, får man inblick i en del kulturella förhållanden i Norrland, icke minst i fogdarnas egenmäktighet. Särskilt intressanta äro upplysningarna om lapparna. S. Sch. Olsson, Gustaf. Folken i maskintidsåldern. Nst. 1932. 261 s. 111. kart. Kacd. 6: 75. En samling delvis förut i Nya dagligt allehanda tryckta uppsatser av en yngre statsvetenskapsman, belysande det aktuella världsläget. O. ansluter sig till tesen, att det är kalvinismen, som skapat den människotyp, som gått i spetsen för utvecklingen under »maskintidsåldern». Men denna utveckling är ej enhetlig. Så stå t. ex. österlandet lika väl som de latinska folken vid sidan, och »facit» blir, att amerikanismen gjort sammanbrott och att »ingen vettig människa längre kommer på idén att standardisera allt och alla». Boken erbjuder en stimulerande och tankeväckande läsning men måste läsas med vaken kritik, då mycket av förf:s synpunkter måste karakteriseras som konstruktioner och hugskott. K. T. Pehrsson, Per. Lützenboken. Stiftelsen Lützenfondens minnesskrift. Diak. 1932. 4:0. 158 s. 111., portr. Ked. 10:—. En rikt illustrerad jubileumsbok ägnad åt Lützenminnena, »svenskstenen», minneskapellet o. s. v. Kan vid sidan om den mera tungt vägande Gustav-Adolfslitteraturen förtjäna beaktas endast av de större biblioteken. K. T. Riwkin-Söderberg, Eugenie. Kulturen i Sovjet. A. B. 1933. 174 s. 111. Kmac. (33149) 5* 75* En serie uppsatser om bolsjevismens avspegling i den ryska dagspressen, den dramatiska litteraturen, museernas organisation, i ungdomens uppfostran och i det dagliga livet. Förf. visar den bolsjevikiska samhällsåskådningens överväldigande inflytande på alla områden. Ganska roande är en axplockning ur de nu använda elementära läroböckerna, vilka — t. ex. i fråga om exempelsamlingar i räkneläran — i hög grad bära prägeln av dagens aktuella frågor. Såsom bidrag till kännedomen om det nyaste Ryssland kan denna bok icke mäta sig med de under 1932 utkomna verken av M. Hindus, A. Rundt och B. I des tam-Almqvist (Bibl.-bl., 1932, s. 243 och 247 resp. *933> s. 34) men kan rekommenderas åtminstone till de större biblioteken. A. H. Taube, Carl. Kriget som inte var något krig. Som krigskorrespondent i Mandchuriet 18 september 1931—9 mars 1932. A. B. 1932. 131 s. 111., portr. Koc. 5: 50. Denna rappa och livfulla skildring av hur japanerna lade sig till med Manchuriet, innebär en förkrossande dom över de japanska metoderna. Man åberopade sig i början på »självförsvar», därför att kineser skulle brutit upp en järnvägsskena (!). Och alla de fortsatta rapporterna voro ungefär lika lögnaktiga. De kinesiska soldater, som vågade försvara sitt land, kallades helt enkelt »banditer». Förf:s stil är lugnt ironisk, men bakom raderna glöder harmen, som då han skildrar, hur japaner kastade in handgranater i ett hus, där blott en mängd värnlösa arbetare befunno sig. Slutorden äro dock förhoppningsfulla. Förf. tror, att »Manchuriet kan automatiskt återerövras genom kinesiska folkets oerhörda vitalitet och oberoende av tiden. — Var äro Chengis Khans ättlingar och de stolta manchurerna? De ha antingen återgått till sina stäpper eller helt uppslukats av det starkare kinesiska folkhavet.» H. Sg, Thermænius, Edvard. Sveriges politiska partier. H. G. 1933. 195 s. Kch. (331.28) 4: 50.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:52:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1934/0047_4.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free