Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BIBLIOTEKSFRONTEN
BOKINKÖPEN TILL DE MINDRE BIBLIOTEKEN.
Om så anses lämpligt, skulle jag gärna vilja ha en fråga framförd, som nog
torde vara aktuell i en hel del mindre bibliotek landet runt. Den gäller bokinköpen. Vi
har under de senaste åren haft att röra oss med ungefär ioo kronor för böcker,
bindning och reparationer av äldre slitna böcker, och vi har därför kunnat köpa ungefär
14 böcker vart år. På önskan av en studiecirkel har vi flera gånger skaffat oss några
böcker i samhällsvetenskap och historia (nyare), men annars har läsekretsens
önskemål nästan alltid gå ut på att vi skall hålla oss till den nya skönlitteraturen så mycket
som möjligt. Beståndet av sådan litteratur är nu rätt välförsett, och vi har köpt en
och annan reseskildring m. m., men i det stora hela har vi mycket litet så kallad
facklitteratur. Enligt min mening är detta felaktigt. Här finns många läsintresserade och
läsvana personer, som nog lätt skulle lockas till att läsa även studielitteraturen, om
man bara hade ett välförsett lager att bjuda dem av. Men pengarna räcker inte till,
särskilt nu då statsbidragen snålats in så betänkligt. Köper vi någon enstaka
fackbok, verkar den endast som en droppe i havet, och det är klart att läsekretsen med
sina olika intressen inte blir vidare tillfreds därmed. Min önskan är nu att vi skulle
köpa hälften facklitteratur i olika ämnen varje år för att så småningom ha litet av
varje att bjuda på. Men i styrelsen är man tveksam och anser att det mesta då
kommer att stå oläst på hyllan. Och jag inser att svårigheten är att med så små medel
göra det rätta urvalet. Grundkatalogen är nog bra, men var skall man få ett klokt
råd hur man skall köpa de bästa och lämpligaste fackböckerna, 20, 30 till antalet?
Och kan man få något vandringsbibliotek till låns, då här ej finns något
centralbibliotek i vårt län? Jag kanske skall tillägga, att det gäller en landsbygdsförsamling,
som numera bara har ett enda bibliotek.
Erik P—n.
BARNBÖCKER PÅ DANSKA OCH NORSKA.
I senaste numret av Biblioteksbladet har sign. J. E. R. kommit fram med ett
förslag, att man för att locka barnen att läsa danska och norska böcker i original
skulle söka få till stånd upplagor av ungdomsböcker på dessa språk försedda med
noter och ordförklaringar. Om jag uppfattat förslagsställaren rätt, var det icke
fråga om läseböcker — sådana ha vi ju redan en hel del utg. av t. ex. Hilding
Celander och Jeanna Oterdahl, Kr. Langdal Möller och Axel Lindqvist, Sigurd
Segerström och andra — utan om verkliga ungdomsböcker. Vill man lära barnen
att läsa danska och norska, gör man också klokt i — det är vår erfarenhet på
Stockholms stadsbibliotek — att till att börja med ge dem verkliga ungdomsböcker
av den typ de älska och vilka äro så roliga och så spännande, att de unga läsarna
få intresse av att bry sig om att söka övervinna de svårigheter, som språket lägger
i vägen. Det enda arbete jag känner till, som skulle kunna sägas vara av den typ
J. E. R. menar — ehuru det väl närmast är avsett för skolbruk — är en liten
kommenterad samling av H. C. Andersens sagor, Udvalgte Eventyr, med inledning och
ordlista utg. av Jeanna Oterdahl, ny uppl., Gleerup 1925, pris 7:25. Jag fruktar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
