Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
H. SKÖNLITTERATUR.
På en ångare i ostindisk kustfart utbryter böldpest. Då båten angör en småstad, fly fyra
av passagerarna för att genom djungeln rädda sig undan pesten till en annan hamn. Utan att
på något sätt vara rustade ge de sig av på sin äventyrliga vandring, och urskogen straffar hårt
ett sådant lättsinne. Om deras långa och både fysiskt och psykiskt påfrestande vistelse i djungeln
berättar förninnan raskt, rättframt och öppenhjärtigt. H. W—r.
Sandel, Cora, [pseud. för Sara Fabricius]. Alberte och friheten. Roman.
Från norskan av Einar och Inge Rosenborg. A. B. 1933. 325 s. (Bonniers
gula serie.) Hceda. (33316) 5: 50.
Orig:s titel: Alberte og friheten. Fortsättning på: Alberte och Jakob.
Man får här återknyta bekantskapen med den unga norskan Alberte från »Alberte och Jakob».
I den nya romanen skildras, med samma säkra psykologi och frimodiga realism som i den förra,
den självförsörjande Albertes fria men rätt torftiga tillvaro i Paris, där hon lever sitt
dagdrömmarliv i de billiga hotellens något unkna atmosfär och bland bohemexistenser av skilda
nationaliteter och där hon så småningom får det manliga stöd hon behöver och vaknar till medvetande
om sin uppgift som kvinna och sitt ansvar som blivande moder. Det är visserligen inom ett ganska
begränsat livsområde författarinnan rör sig, men hon behärskar det helt. Vardagens tristess men
även dess mera pittoreska sidor förmår hon återge särskilt levande och träffande. Likaså rent
fysiska sensationer av olika slag. T. S.
Söiberg, Thorvald E. Konungen. Berättelsen om storälgen. Från
norskan av Einar Wiberg. Å. & S. 1933. 157 s. Hceda. (33318) 4: 50.
Orig:s titel: Kongen.
•En förnämlig vildmarksskildring från gränstrakterna mellan Tydalsfjällen och
Härjedalssko-garna. Berättelsen kretsar kring sägnerna om en fantastisk älgtjur, som jägarna aldrig lyckades
fälla, men andra skogens stordjur dragas också in i berättelsen och människor med urskogens
väldighet och vildmarkens temperament skymta förbi. Den boken kommer att glädja inte blott
jägare och skogsmän utan varje naturentusiast. /. F.
Zilahy, Lajos. Två fångar, övers, [från ungerskan] av Valdemar
Langlet. D. 1—2. Å. & S. 1933. (Femton succéböcker.) Hceuc. (33247)
Inb. a 2: 20.
Orig:s titel: Két fogoly.
Ur den hos oss rätt okända moderna ungerska litteraturen har prof. Böök utvalt föreliggande
arbete, som det svenska förlaget enl. uppgift nu utgivit i 55,000 ex. — Det är en krigsbok, med
den huvudsakliga handlingen förlagd dels till fånglägren i Sibirien, där hjälten genomlever
största delen av kriget, och dels till Budapest, där hans unga maka är fången i ängslan och i snart
nog övermäktiga frestelser. Boken är ganska underhållande; i de erotiska skildringarna synes dock
förf. ibland göra det ödesdigra tuppfjätet mellan det sublima och det löjliga. H. W—r.
Hcb. Skönlitteratur: ny svensk.
Ångar, Nils, [pseud.]. Folket i Backgården. Skildring från 1860-talets
Västmanland. Sv. allmogeförl., Vetlanda 1932. 120 s. 2: 50.
Någon konstnärlig utformning har materialet inte undergått. Tidston och lokalfärg fattas.
Stort och smått, vardagligt och sensationellt, allt, som brukar höra till genren, plockas samman
om bitar i ett läggspel. Att sprida dylik litteratur är skäligen meningslöst. E. L—m.
Arwe, Carl E. N:r 405 Pettersson. Dagen 1932. 160 s. 2: 50, inb. 3: 50.
Ett i bästa och uppriktigaste avsikt skrivet försvar för s. k. värnpliktsvägrare med
framhållande särskilt av de religiösa motiv, som kunna ligga bakom dessas uppfattning. Boken är visst
värd att läsa, även om den ej är buren av någon större konstnärlighet. Det avser den
förmodligen ej heller. M. F.
Arvidson, Stellan. Jordglans. Dikter. 1933. 121 s. A. B. 3: 75.
Stellan Arvidsons dikt är en bölja som »speglar fattigt men tryggt» för att citera Runeberg.
Den får sitt värde främst av den religiöst tillägnade socialistiska tro, som den uppbäres av och som
den tolkar med ett högspänt men monotont patos. Mest gripande framträder den personliga
innebörden i förf:s allt annat än lättköpta övertygelse hos ett par små öppenhjärtiga bekännelser
(Ensamhet, Diktaren och våren). S. R—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
