Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
H. SKÖNLITTERATUR.
LoJohansson, Ivar. Godnatt, jord. Roman. A. B. 1933. 587 s. (33285)
10: —.
Med sin nya roman har Lo-Johansson tagit inträde i de svenska elitprosatörernas lätträknade
krets. Godnatt, jord är både bokstavligt och bildligt en stor bok. Redan ämnesvalet —
herrgårds-ståtarnas mikrokosm — innebär något nytt. Även om Vilhelm Moberg i Raskens anvisat väg och
medel och överhuvud är större som psykolog och gestaltskapare, är Lo-Johanssons språk så
personligt och levande (bara en aning för litterärt i dialogen!), hans ingivelse så frisk och spontant
poetisk, hans skildringskonst så suveränt verklighetstrogen, att man utan tvekan accepterar miljö
och människor så som man måste, när ett stycke liv i all sin råhet och storhet utlöst fullödig konst.
Av den unge statarsonen Mikaels konflikter med omgivningen framgår klart, att den breda
folklivstavlan samtidigt är inte så lite självbiografi, vilket endast förstärker det genuina intryck årets
med säkerhet bästa roman ristar i t. o. m. den prydaste läsares medvetande. E. M.
Lyttkens, Alice. Flykten från vardagen. Roman. A. B. 1933. 387 s.
(33213) 6:75.
Författarinnans andra bok innebär ett märkbart framsteg. Det är en raskt skriven och väl
komponerad tidsroman, givetvis varierande det obligatoriska skilsmässomotivet. Såväl »hjälten»,
den brutale, krasst karriärinriktade medicinaren, som hjältinnan, den kroppsligt fula men
själssköna, ambitiösa och kärlekslängtande studentskan, tecknas med övertygande detaljskärpa —
den sistnämndas kamp att frigöra sig ur ett meningslöst äktenskap och att med hjälp av ett
»kärleksbarn» avvinna livet en mening är visserligen skildrad med tendensiös överdrift men med ett
rättspatos som griper. Persongalleriet kring dessa båda är alltför schematiserat — den romantiske
konstnären Arne, »kärleksbarnets» fader, är sålunda väl fantastiskt utformad. — Ett läsvärt inlägg
i debatten om »tidsfrågorna». E. M.
Malm, Einar. Dikter 1920—32. Nst. 1933. 136 s. (33252) 3: 75.
Ur sina fem hittills utkomna diktsamlingar har Malm utvalt det bästa och det som bäst står
i samklang med grundtonen i hans senare diktning. »Under bar himmel» (Bibl.-bl. 1930 s. 145)
och »Tomter till salu» (Bibl.-bl. 1932 s. 287) ha också fått lämna det mesta stoffet till
föreliggande urval, vilket alltså, liksom de, ger fullödiga prov på skaldens klara och säkra ordkonst och på
hans vackra, för alla tillgängliga naturlyrik. — För biblioteken äro urval av detta slag välkomna.
H. W—t.
Martinson, Harry. Kap Farväl! A. B. 1933. 183 s. (33338) 4: 75.
Det är ett sällsport rikt och för en författare särskilt originellt stoff M. disponerar över i
minnena från sina resor. Som mässpojke och eldare har han farit vida över haven och besökt hamnar
dit turisterna aldrig komma. Hans mottaglighet för intryck är mirakulös, och han återger dem i
en ytterligt personlig stilisering: ord, vändningar, bilder, syner kunna skimra som ädelstenar,
frappera ständigt genom sin originalitet. Fördenskull bör boken njutas långsamt för att komma
till sin rätt. Men även vid omsorgsfull läsning är man färdig att med en av Martinsons kolleger
ombord (sid. 66) säga: du talar så jäkla knepigt jämt. Preciositetens, överdekoreringens fara hotar
denne egenartat begåvade konstnär. S. A.
Martinson, Moa. Kvinnor och äppelträd. Roman. A. B. 1933. 282 s.
[-5:75-Med-]
{+5:75-
Med+} en sliten etikett — en proletärroman. Den skildrar med skrämmande uppriktighet men
också med tendensromanens överdrifter kvinnors kamp mot råa män i statarhus och mörka
stadskvarter — fylleri, kärlek, förlossning, blommande äppelträd. — Förf:innan berättar friskt och
frimodigt, delvis på Martinsonskt manér men utan makens frodiga säkerhet. H. W—r.
Moberg, Vilhelm. Våld. Skådespel i fyra akter. A. B. 1933. 145 s.
3- 50.
I dramatisk virtuositet och aktuell replikskärpa står Moberg för ögonblicket ganska ensam
bland våra teaterförfattare. Våld är en modern äktenskapstragedi — eller rättare sagt tre —
som ifråga om spöklik intensitet och tröstlös livssyn icke ger Dödsdansen efter. Bättre varning mot
äktenskaps ingående torde icke stå att uppdriva ■— det skulle möjligen vara verkligheten. E. M.
Mörnej Håkan. Ekvator. Exotiska noveller. Schildt 1932. 173 s. 3: 75.
Udd- och intresselösa noveller och historietter. Miljön är exotisk men lokalfärgen tämligen
matt. 5. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
