- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nittonde årgången. 1934 /
85

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EXTENSIVT OCH INTENSIVT BIBLIOTEKSARBETE.

En undersökning med anledning av Carl Cederblads
arbete Bildningens väg.

Av Fredrik Hjelmqvist.

I sitt arbete Bildningens väg, som säkerligen redan införlivats med ett stort
antal folkbibliotek, har Carl Cederblad1 även, om också mera i förbigående,
berört folkbibliotekens insatser i folkbildningsarbetet. Efter att ha psykologiskt
och idéhistoriskt belyst sitt ämne, lägger han fram sitt eget
folkbildningsprogram. Han skiljer där mellan en äldre riktning inom folkbildningsarbetet, den
utbredande eller extensiva, och en nyare, den intensiva. Som exempel på
verksamhetsarter, vilka alltjämt företräda de förra — de utbredande — metoderna,
nämner han bl. a. föreläsningsverksamheten, radion och biblioteken. Den
intensiva riktningen har framför allt — anser han — tagit sig uttryck i
studiecirklarnas arbete. Men även inom folkbiblioteken har han funnit en grupp som
arbetar efter de mera för modern tid passande intensiva metoderna. Det är
dock ej i Sverige han påträffat denna, utan i Tyskland. Den riktning inom
tyskt folkbiblioteksarbete, som alltså inte skulle vara så hemfallen åt de
extensiva metoderna som andra folkbibliotek, är den som efter sin upphovsman, en
folkbildare och bibliotekarie i Leipzig vid namn Walter Hofmann, brukar
benämnas den hofmannska. Den gjorde för några år sedan mycket reklam för
sig. Sedan nazismen även i fråga om folkbiblioteken genomfört sitt
förenhet-ligande — sin Gleichschaltung —, synes det ha blivit mera tyst omkring
Hofmann och hans anhängare. Under sin makts dagar gjorde denna riktning
anspråk på att dess metoder skulle kunna i särskild grad anses och benämnas
intensiva. Den ville göra gällande att den mer än andra riktningar inom
biblioteksverksamheten tog sikte på den enskilde boklånaren efter de förutsättningar
som kunde ligga i kön, lynnesbeskaffenhet och social miljö, etc. Åt sina
undersökningar av låntagarklientelet har den givit namn av en särskild
vetenskap Die Leserkunde — läsarkunskap, läsarpsykologi, som man kanske bäst
skulle kunna översätta det.

Det bör betonas, att doktor Cederblad visst inte förnekar den extensiva
verksamhetens betydelse, men han sätter som det ojämförligt förnämsta
målet för modernt folkbildningsarbete att genom intensiva metoder vinna eliten för
bildningsarbetet.

Då en av de ledande personerna inom svenskt folkbildningsarbete, den som
kanske mer än någon annan tänkt igenom hithörande frågor, alltså ger en
karakteristik av folkbiblioteken, som visar att han i dem framför allt ser
uttryck för de extensiva metoderna, är det all anledning för dem som arbeta inom

Cederblad, Carl, Bildningens väg. Idéerna och livet. Lb. 1932. 236 s. Litt. 4: 75.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:52:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1934/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free