- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nittonde årgången. 1934 /
86

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86 FREDRIK HJELMQVIST.

denna gren av bildningsverksamheten att stanna inför hans ord
självbesin-nande och självrannsakande. Vi måste fråga oss själva: arbeta de svenska
folkbiblioteken uteslutande eller åtminstone allt för mycket efter rent
extensiva linjer, och kunna de ej bidraga till det mera intensiva arbete, i vilket
Cederblad med all rätt ser det förnämsta uttrycket för
folkbildningsverksamheten.

Jag gör ingalunda anspråk på att kunna ge en allsidig belysning av den fråga
jag här uppställt. Mina erfarenheter av svensk bibliotekspraxis äro i huvudsak
begränsade till ett par verksamhetsområden, å ena sidan Stockholms
stadsbibliotek, å andra sidan Folkbildningsförbundet. Men även en sålunda begränsad
undersökning kan måhända ha sitt intresse. Om inte annat kan den kanske
locka personer, som ha erfarenheter från andra bibliotek, att taga upp frågan till
behandling.

Innan jag går in på problemet vill jag emellertid först följa en annan linje,
som också den anknyter till dr Cederblads nyss refererade uttalanden. Det gäller
den hofmannska biblioteksriktningen. Man gör sig ovillkorligen frågan, varför
denna haft så liten betydelse för svenska folkbibliotek. Borde inte dess
metoder kunnat ge en ny och rikare utformning av vårt arbete? Man behöver dock ej
mera i detalj ha följt Walter Hofmann och hans anhängares verksamhet för
att se, att det är en annan anda som präglar denna än den som uppbär de
svenska folkbibliotekens arbete. Det är hos den hofmannska riktningen alltid
innerst fråga om ett arbete, som medvetet syftar på skapandet av en bestämd
ganska partifärgad åskådning, som visserligen skiftat efter de växlande tiderna
men alltid betraktat biblioteket som ett propagandamedel. Det fanns hos
denna riktning mycket som nu i mera hänsynslös fulländning karakteriserar
nazismens sätt att dirigera folkbiblioteken. Mot denna åskådning ställer det
svenska folkbildningsarbetet sitt lösenord, som ända sedan Knut Kjellbergs
dagar formulerats i sammanställningen »fritt och frivilligt». För dem som
hysa denna uppfattning blir folkbibliotekens främsta uppgift att genomsyra hela
folket med en insikt om den värdefulla tillgång, som ligger i tillvaron av
bibliotek, där man kan finna ej blott de bästa och sakligt starkaste framställningarna
av ens egen åskådning utan också de ur saklig synpunkt bästa uttrycken för
övriga uppfattningar. Det är ingen som förnekar att det i bibliotek anslutna
till den hofmannska riktningen utförts ett i all dess begränsning nitiskt och
intresserat arbete, och det är nog också möjligt att ett och annat av värde kan
vara att hämta ur undersökningarna om låntagarklientelet, men att döma av
det hittills utförligaste i litteraturen offentliggjorda resultatet av die
Leser-kunde är det dock »viel Geschrei und wenig Wolle». År 1931 utgav Walter
Hofmann en ett par hundra sidor stor undersökning över Die Lektüre der Frau,
som i en mångfald statistiska sammanställningar söker få fram det
karakteristiska för den som han kallar odifferentierade kvinnan, d. v. s. den som ej
har fått egentlig yrkesutbildning. De slutsatser han drar äro inte särskilt
uppseendeväckande. Han konstaterar i det stora hela en viss förkärlek för
fantasi-betonade litteraturgrenar. Inom naturvetenskapen är intresset övervägande
inriktat på det levandes värld, mest på djurliv och djurbilder, inom den
humanistiska litteraturen på det biografiska och det anekdotmässiga, i
samhällsvetenskapen på allt som har att göra med kvinnans ställning i familj och
samhälle o. s. v. Man känner sig efter dessa resultat knappast övertygad om
att man behöver en omständlig statistisk utredning för att få dylika
upplysningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:52:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1934/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free