- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nittonde årgången. 1934 /
87

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EXTENSIVT OCH INTENSIVT BIBLIOTEKSARBETE. 87

Motsatsen extensivt och intensivt arbete är helt naturligt ej någon nyhet i
diskussionen om svenska folkbibliotek. Den spelade en roll redan för femton år
sedan under de många förhandlingar som åren omkring 1920 fördes inom
folk-bildningsintresserade kretsar rörande de vägar som kunde leda till den
reformering av svenskt folkbildningsväsen, vilken alla kände vara behövlig. Under
dessa överläggningar hade det kommit på min lott att framför allt belysa
frågorna ur folkbibliotekens synpunkt. För mig — och i det fallet uttryckte jag
nog endast den allmänna meningen — var det tydligt att målet för
reformarbetet, vad folkbiblioteken beträffade, borde vara att göra dessa bättre rustade att
såväl extensivt som intensivt fylla sin uppgift. De borde, så formulerade jag
det vid ett tillfälle, å ena sidan extensivt draga så många som möjligt in under
böckernas inflytande, å andra sidan intensivt väcka intresse för och så långt i
deras förmåga stode hjälpa och underlätta det planmässiga, mera på djupet
gående självbildningsarbetet.1

De önskemål som under åren omkring 1920 fördes fram med hänsyn till
den svenska folkbildningsverksamheten ha vad det gäller
biblioteksorganisationen till allra största delen genomförts i och genom nu gällande
biblioteksförfattning av år 1930. Härmed är inte sagt att reformen verkligen fått den effekt
med avseende på bibliotekens uppgifter i bildningsarbetet som man önskade
och avsåg, då man ännu höll på med att diskutera de olika reformprojekten.
Även om det var organisationsfrågor som huvudsakligen ventilerades under
1920-talets folkbildningskonferenser, fanns det helt naturligt ingen som trodde
att allt var väl beställt, om man finge organisationsproblemen lösta. Det
avgörande var det innehåll som götes i de nya formerna. Även med denna
utgångspunkt kan det anses påkallat att söka göra klart för sig karaktären av de
insatser biblioteken göra inom folkbildningsarbetet, om dessas arbete endast är
extensivt eller de jämte de »extensiva» linjerna även följa »intensiva».

Som jag redan förut betonat är det ej min avsikt att ge en allmän
översikt över svensk folkbiblioteksverksamhet med hänsyn till det problem, som
ligger i motsättningen extensivt och intensivt bildningsarbete. Men jag kan dock
ej underlåta att i stor korthet erinra om några förhållanden, som ha
sammanhang med det uppställda ämnet. Jag vill sålunda framhålla den förbättring i
bokbeståndet och i ledningen av biblioteken, som blivit en följd av de ökade
statliga och kommunala anslagen. Jag vill erinra om de många bibliotek, som
begagnat sig av statsunderstöd för anskaffande av uppslagsböcker och för
anordnande av läsrum. Och till detta kommer slutligen den förstärkning
i de lokala bibliotekens förmåga att understödja det andliga arbetet, som
vunnits genom centralbiblioteken. Tyvärr är det som bekant endast sju län, där
man genomfört denna organisation, och man synes i detta avseende ej kunna
hoppas på någon förbättring under den närmaste tiden. I de stora delar av vårt
land, där man ej har tillgång till något centralbibliotek, har man, om lokalt
bibliotek saknas eller ej är tillräckligt, att som förut vända sig till
Folkbildningsförbundet i Stockholm för erhållande av vandringsbibliotek. I ständigt
stigande grad anlitas också denna utväg. Bibliotek ha utsänts till alla rikets län.
Sista året utlånades från förbundet 463 vandringsbibliotek med sammanlagt
21,810 band, vilket i jämförelse med året dessförinnan betecknar en ökning om
betydligt över 50 % Av dessa bibliotek voro 135 sammansatta för särskilda
studieändamål. I förhållande till det stora verksamhetsområdet är visserligen

1 Biblioteksbladet 1919, s. 158.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:52:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1934/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free