- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nittonde årgången. 1934 /
89

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EXTENSIVT OCH INTENSIVT BIBLIOTEKSARBETE. 89

den på öppna hyllor, där var och en har tillfälle att själv taga ut de böcker
som locka honom. Den tjänstgörande vet också, när det gäller vuxna, att det
finns många som äro ytterst ömtåliga för allt som har karaktär av att någon i
ämbetsställning vill uppfostra och leda till rätta. Han tar därför inte gärna
själv initiativ utan låter den besökande taga första steget.

Alla dessa förhållanden — begäret att med höga siffror visa bibliotekets
betydelse, tvånget att på kortast möjliga tid expediera största möjliga antal lån
och slutligen intresset av att inom rimliga gränser lämna största frihet för
låntagaren att följa sin smak och tillgodose sina litterära behov utan någon
inblandning från de tjänstgörandes sida — allt detta måste för en utomstående
betona det extensiva draget i biblioteksverksamheten.

Om också ett sådant intryck skulle vara riktigt, så vore det naturligtvis i
högsta grad felaktigt att tro, att biblioteket ej i betydande grad utnyttjas även
för planmässig läsning. Man behöver visserligen ej förbise skönlitteraturens
personlighetsbildande betydelse, om man ändå anför den stigande fackprocenten
som ett tecken till att ett biblioteks utnyttjande för verkliga planmässiga
studier också stiger. Det är sålunda ett ganska talande bevis för att Stockholms
stadsbibliotek mer och mer drar till sig den elit, som strävar efter personlig
utveckling och utbildning, när man finner att fackprocenten år 1933 stigit från
29.9 % till 31.7 %. Då samtidigt hela utlåningen — det gäller dock här endast
utlåningen till de vuxna — ökats med nära 20 %, innebär detta att utlåningen
av facklitteraturen ensamt stigit med mer än 25 %.

Trots allt vad som sagts om hänsynen till den personliga friheten och trots
hetsen i utlåningsarbetet söker man emellertid — det vill jag starkt betona —
även vid ett stort folkbibliotek på olika sätt öppna kontakt med de besökande,
väcka studieintresse samt leda och hjälpa ett väckt intresse.

Där man kan se detta tydligast är i bibliotekens barn- och
ungdomsavdelningar. I olika avseenden för arbetet här bibliotekspersonalen i personlig
beröring med de besökande. Här finns ej samma mur att överstiga, som när det
gäller de vuxna. De tjänstgörande ha många möjligheter att lära den
ungdomliga publiken att läsa med eftertanke och att hjälpa, vare sig det gäller
något skolstudium eller någon hobby vid sidan av skolans arbete. Här lär man
känna de lånande och läsande. När det gäller det fortsatta bildningsarbetet på
egen hand i och genom biblioteket, är det ovärderligt att detta har en särskild
avdelning för barn och ungdom. Barnen växa helt naturligt in i biblioteket
och lära sig, hur man skall finna sig tillrätta för att få största möjliga nytta
av böckerna. Ser man på lång sikt, är barn- och ungdomsavdelningen det
bästa medlet att skapa förutsättningarna för ett verkligt intensivt
biblioteksarbete av och bland de vuxna.

Men det är lång väg dit, och stora skaror komma till folkbiblioteken utan
att redan som barn ha fått någon inriktning på planmässig läsning på egen
hand och utan att vara inne i bibliotekets uppställning och arbetsmetoder. Vad
gör biblioteket för dessa?

Det är olika slag av hjälp, som här kan komma i fråga. Vi ha först och
främst det stora område, där det gäller att lämna detalj upplysningar, att med
andra ord fungera som ett uppslagsverk, ett fråga mig om allting. I detta
avseende tror jag inte det är förmätet att säga, att åtminstone våra större
folkbibliotek göra allt som rimligen kan begäras. Vad man skulle önska och vad
som skulle i hög grad underlätta detta arbete vore om de svenska biblioteken
finge, så som redan sedan flera år är fallet med de danska och norska, till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:52:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1934/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free