- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nittonde årgången. 1934 /
98

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

FRÅN BIBLIOTEKSFRONTEN.

visserligen något mera på tidningens utrymme, men gör i stället listan tydligare och
mera lättläst. Åtminstone måste den tidning, som sedan skall leverera avdrag av
listan, sätta den på sistnämnda sätt. Rubriken på listorna hålles lika för varje gång:
»Centralbibliotekets viktigare nyförvärv». Genom att listorna ha ungefär samma
omfång kunna avdragen — biblioteket beställer 300 sådana av varje lista — hållas lika
stora. Avdragen göras på någorlunda gott papper (ej tidningspapper) och utdelas i
bibliotekets låneexpedition. På så sätt erhåller biblioteket för en liten kostnad goda
förteckningar över de viktigaste nyförvärven och kan tillhandahålla låntagarna dessa
gratis. På avdragen angives tiden, då listan publicerades, t. ex. mars 1934, i övre
högra hörnet. Ett antal listor spara vi och sammanhäfta vid årets slut. Det lilla
häftet över de viktigaste nyförvärven under året kan vara ganska användbart i flera
avseenden.

Att allmänheten uppskattar de små litteraturförteckningarna i tidningarna, få vi
många bevis på. Samma dag en lista varit införd i tidningen, efterfrågas dessa
böcker ganska allmänt, och de, som blivit utlånade, reserveras i stor utsträckning.

Det nu relaterade förfaringssättet att bekantgöra ett biblioteks viktigare
nyförvärv är ju inte något nytt uppslag, men törhända kunna genom denna lilla
redogörelse ännu flera bibliotek komma att tillämpa samma förfaringssätt, och, som jag
hoppas, med samma goda resultat som vi i vårt bibliotek.

G, A. Gustafson.

BIBLIOTEKENS BROSCHYRER OCH SMÅTRYCK.

En fråga, som säkerligen är av intresse för många folkbibliotek, är det bästa
sättet att behandla broschyrer och småtryck.

I de flesta fall kartonneras väl broschyrerna och utställas på vederbörlig plats
bland det övriga bokbeståndet på öppna hyllor. För låntagarna torde detta också
vara bekvämast och fördelaktigast, men från bibliotekssynpunkt föreligga här vissa
nackdelar. Då broschyrerna ju vanligen ej kunna tryckas eller ens signeras på
ryggen, vålla de extra besvär vid den dagliga »städningen» av bokförrådet. Även glida
de lätt undan bakom de andra böckerna eller pressas i hastigheten in i en annan
bok. Sist men icke minst utgöra de ett lättvunnet byte för de besökare, som till
äventyrs ha en viss benägenhet att tillägna sig bibliotekets böcker.

I en del danska bibliotek samlas broschyrerna inom en, ev. flera avdelningar i
kapslar, ett tiotal i varje, och placeras efter avdelningens övriga böcker. En fördel
med detta förfaringssätt är, att de ej behöva påkostas kartonnering, förrän detta
visar sig av behovet påkallat, men för övrigt torde det praktiska i metoden vara
diskutabelt.

Naturligtvis kunna också broschyrerna placeras som magasinsexemplar, vilket
i likhet med ovannämnda metod med kapslar erbjuder en ekonomisk vinst ur
bindningssynpunkt, men medför, att broschyrerna, då de sålunda ej hållas tillgängliga för
allmänheten, praktiskt taget utgöra en död boksamling.

I större bibliotek torde frågan om småtryck o. d. tillkomma. Jag tänker här
närmast på tidningsurklipp. Vad Gävle stadsbibliotek beträffar, samla vi på
tidningsartiklar av kulturellt och lokalhistoriskt intresse rörande orter inom Gävleborgs län,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:52:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1934/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free