Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
H. SKÖNLITTERATUR
gällande i rikt mått: den sömngångaraktigt säkra instinktpsykologien, den rikt strömmande
naturlyriken, den saftiga realismen. Men Siljas stora linjer och populärt strålande gestaltningsförmåga
har inte En mans väg, och man har svårt att frigöra sig från ett visst intryck av upprepning och
oförmåga av förnyelse. S. R—n.
Stong, Phil. Lyckans karusell. Roman. Övers, [från engelskan] av
Johannes Edfelt. A. B. 1933. 226 s. (Moderna unga människor,) Hcee.
(332io) 4: 50.
Orig:s titel: State fair.
Huvudpersonen i denna amerikanska landsortsidyll är snarast fargalten Blue Boy, som får
fara med farmarefamiljen till den stora marknaden, där han blir premierad som löw as finaste
svin. Vid sidan av denna imposanta gestalt te sig ägaren och hans hustru obetydliga men
hedervärda. Barnen, en flicka och en pojke, spela större roller i berättelsen och möta i marknadens
vimmel sina rätt betydelsefulla erotiska äventyr. Sunt bondförstånd återför dem dock till dygdens
väg och hemmavarande vänner, mindre lockande men mera passande. Hela skildringen är
småtrev-ligt ironisk och ganska roande. H. W—r.
Hcb. Skönlitteratur: ny svensk.
Bergman, Johan. Samlade dikter. Bd 1. A. B. 1933. 4: 50.
Johan Bergmans vers har haft åtskilligt kvar av sådan äldre diktion, som nu verkar något stel
och klichéartad. Han är i främsta rummet en entusiastisk bildningsidealist och varmt levande
offentlig person. Vilket ej motsäger att hans dock oförnekliga skaldeåder kan göra intryck och
stundom meddela både värme och syner. (Hans förtjänster som översättare av klassisk poesi är
därjämte ett kapitel för sig.) F. V.
Dahl, Hjalmar. Uppbrott. Schildt, Hfors 1932. 184 s. Fmk. 45:—.
Denna bok, som är fortsättningen på den 19 31 utkomna romanen »Erik Åmarks oro», ger
liksom denna en ytterst värdefull inblick i stämningsläget hos Finlands bildade svenska ungdom
före och under världskriget: hopplöshetens reaktion, då rättskampen emot förryskningen blev allt
verkningslösare, en rolös kaféesteticism, som alltid kändes mer eller mindre påtvungen, och en
lugn, hård befrielsekänsla, när världskriget och med det handlingens möjlighet blev verklighet.
Erik Åmark finner i denna bok både sin kvinna och sitt mål: uppbrottet gäller Tyskland, dit de
unga studenterna sökte sig för att i »Jägarbataljonen 27» lära sig konsten att befria Finland. Utan
några djupgående litterära kvalifikationer ger boken en livlig, klar och välbalanserad bild av en
miljö och ett skede, som även för oss har ett utomordentligt intresse. S. R—n,
Ferlin, Nils. Barfotabarn. [Dikter.] A. B. 1933. 98 s. 3: 25.
Författaren till En döddansares visor har givit ut en ny samling poetiska reflexioner över det
kuriösa och oändligt meningslösa livet. Dylikt blir ofta nuförtiden till jargong, men hos Ferlin
är allt äkta och riktigt. Denne sorgsne gycklare är en sann poetnatur, därtill en mästare i att forma
beska och spetsiga epigram. A. W—n.
Hedberg, Olle. Fria på narri. Roman. Nst. 1933. 303 s. (33421) 6: 50,
inb. 8:—.
Som alltid har Hedberg med små medel och skenbart konstlöst fångat ett stycke
vardagsverklighet i hållbar form. Tjänsteflickan Iris’ beräknande kärlekshandel med toffelhjälten herr Gusteli
och samtidiga flirt med en ung man ur sin egen klass besannar det gamla stävet, att den som gapar
över mycket . . . Samtliga personer, inte minst den sensibla ragatan fru Gustell, äro livslevande,
och den beklämmande stationssamhällesmiljön har skisserats con amore, fränt, suveränt. En i
sitt slag fulländad berättelse. E. M.
Hildebrand, Karl-Gustaf. Nödvärn. Dikter. W. & W. 1933. no s. (33282)
3: 75-
En ej precis vanlig debutbok, visserligen ej särskilt märklig men dock med ett originellt sätt
att se och skildra tingen, som det kan bliva något av. Ungefär en fjärdedel av poemen äro fint
gjorda tolkningar av Goethe, Shelley, Stevenson, Brooke m. fi. M. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
