Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR TIDSKRIFTERNA
DE AMERIKANSKA STADSBIBLIOTEKENS STANDARD.
En av American Library Association utsedd kommitté avlämnade vid årsmötet
i Chicago i oktober förra året en rapport (avtryckt i Library Journal 1933:
November 15) innehållande standardfordringarna för städernas biblioteksväsen, sådana man
f. n. anser sig kunna uppställa dem i Förenta staterna. Efter en del principiella
uttalanden om bibliotekens allmänna syfte och uppgifter av olika slag samt fordringarna
på personal och bokbestånd kommer kommittén, under framhållande av att många
av de tjänster ett bibliotek gör sina låntagare icke kunna mätas statistiskt, in på
frågan om utlåningsstatistiken och uppställer därvid nedanstående schema som mått
på de önskvärda siffrorna för verksamhetens omfattning i välskötta bibliotek.
Låntagare i % TT,10 j , ■,
*? j Utlånade bd
av stadens
folkmängd. ™
Städer med över 1,000,000 invånare........... 25 5
> ■ • » 200,000—1,000,000 invånare....... 30 7
* > 100,000—200,000 > ....... 35 8
» i 10,00c—100,000 > ....... 40 9
’ > ’ >. mindre än 10,000 invånare.......... 50 10
Om vi jämföra ovanstående siffror med våra svenska, kunna vi inte underlåta
att konstatera, att siffrorna äro mycket höga för våra förhållanden, liksom de
danska siffror som offentliggjorts under senare år ange en högre standard än vår
egen. Emellertid är det för dem, som följt utvecklingen under de sista decennierna,
en glädje att konstatera, att det icke längre rör sig om fullkomligt ojämförbara
siffror. Man måste nämligen komma ihåg att vid en jämförelse icke endast ta med
i räkningen de siffror som gälla stadsbiblioteken (se t. ex. tabellen i
Biblioteksbladet 1932 s. 227) utan också studiecirkelbibliotekens utlåning och i viss mån även
skolbibliotekens, då de amerikanska stadsbiblioteken, som kommittén närmast åsyftar, i
allmänhet i en helt annan utsträckning än här hemma, under samarbete med
skolorna, sörja även för barnens läsning.
Ser man t. ex. på Stockholm, som tillhör tabellens andra grupp, lånar
stadsbiblioteket där f. n. ensamt ut över 5 bd pr inv. och har något över 20 % av
befolkningen inregistrerad som låntagarklientel; och då bör man hålla i minnet, att detta
bibliotek har en relativt mycket kort verksamhet bakom sig. Lägges härtill
utlåningen för skolbiblioteken — cirkelbiblioteken äro i Stockholm av mindre betydelse
—. kommer man säkerligen upp till över 6 bd pr inv. Tar man ytterligare hänsyn till
den särskilda omständigheten, att Stockholm hyser landets nationalbibliotek och ett
stort antal vetenskapliga specialbibliotek, måste siffran anses ganska hög. Tar
man ett annat exempel från d£ större städerna, Malmö, som faller inom den tredje
gruppen, har man även där enbart för stadsbiblioteket en utlåning av 4—5 bd pr
inv. och cirka 20 °/0 inregistrerade låntagare. Större blir skillnaden, när vi komma
ned till de grupper, dit huvudmassan av våra svenska städer hör och där den ame^
rikanska kommittén räknar med en proportionellt betydligt starkare utlåning än för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
