- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nittonde årgången. 1934 /
141

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE AMERIKANSKA STADSBIBLIOTEKENS STANDARD.

141

de större städerna, något som förefaller oss i viss mån främmande; överhuvud
talar erfarenheterna från Sverige åtminstone hittills knappast för sannolikheten av
att man, under i övrigt likartade förhållanden, skulle ha att räkna med en högre
utlåning för de mindre biblioteken. Vi kunna också omedelbart konstatera, att vi
för att komma upp till den angivna standarden måste söka bland våra egna
toppsiffror, därvid som ovan framhållits sammanräknande all den fria offentliga
biblioteksverksamheten på en ort. Upp till 10 bd pr inv. kommer man säkerligen endast på
något enstaka håll i landet. Och även 8—9 bd är en sällsynthet som endast
förekommer, där ett högt utvecklat stadsbibliotek fungerar som centrum för
verksamheten. — Det bör kanske påpekas, att såväl de svenska som de amerikanska
siffrorna tillhöra de allra sista åren, kristiden med dess ekonomiska depression och
arbetslöshet. Huruvida de, om en bättre konjunktur inträder, komma att sjunka, är
riskabelt att profetera om, men i varje fall vad Sverige beträffar har
biblioteksverksamheten i det hela sedan flera år tillbaka visat stadigt ökad aktivitet, varför
det är föga troligt, att man har att räkna med någon minskning, under förutsättning
givetvis att de nuvarande ekonomiska svårigheterna äro av övergående natur. Den
amerikanska kommittén, som om sina siffror påpekar, att de noterats under krisens
höjdpunkt — att märka är att krisen i Amerika varit långt våldsammare än här
hemma — och att de kanske komma att visa sig för höga för normala förhållanden,
tilllägger också att de å andra sidan, med kortare arbetstid inom industrien, kunna visa
sig för låga.

Utlåningens storlek visar sig helt naturligt i de flesta fall stå i ett mycket
direkt samband med bokbeståndets storlek och med bibliotekets ekonomiska
resurser.

Vad bokbeståndet beträffar dekreterar kommittén, att en stad med 200.000 inv.
och däröver bör ha minst 1V2 bd pr inv., en stad med 10.000—200.000 inv. 2 bd och
en stad med mindre än 10.000 inv. 3 bd. På denna punkt visa de svenska siffrorna,
att endast ett fåtal bibliotek, knappast andra än sådana som fått stora enskilda
donationer, ännu kommit upp till en så hög siffra som 2 bd; 1U—1 bd torde i
övrigt vara den vanliga siffran i samhällen med relativt välordnade
biblioteksförhållanden.

I fråga om den årliga bevillningen fastslår kommittén en dollar som det
genomsnittliga minimum för att hålla uppe en tillfredsställande biblioteksverksamhet, men
framhåller på samma gång, att man på mindre orter måste offra förhållandevis mer
för att nå samma resultat som i större samhällen eller också ordna med någon
form av samverkan inom ett större område för att nedbringa kostnaderna för det
särskilda biblioteket. Kommittén säger i sin kommentar till denna uppskattning,
att beräkningen av 1 dollar pr inv. är låg; man torde i själva verket icke kunna
driva en fullständig biblioteksverksamhet med en dylik inkomst. Men med hänsyn
till de stora reduktioner som biblioteken fått vidkännas under krisen, har man
ansett det oklokt att fixera ett större belopp, som blott skulle verka nedslående.

När man alltså härmed kommit över till den finansiella sidan av saken, blir
jämförelsen mellan olika länder helt naturligt mindre givande; det olika
penningvärdet gör att själva grunden rycks undan för mera exakta beräkningar. I här
föreliggande fall måste man sålunda komma ihåg, att dollarns värde inom landet
vid en dylik jämförelse ej kan räknas på långt när så högt som dess noterade
värde. Även med hänsyn tagen härtill måste man emellertid nog säga, att det
endast är några av våra bästa svenska stadsbibliotek, som (inklusive statsanslaget)
komma upp till den ekonomiska standard, som den amerikanska kommittén alltså
anser som ett minimum för en tillfredsställande och allsidig biblioteksverksamhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:52:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1934/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free