- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nittonde årgången. 1934 /
199

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VANDRINGSBIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I SVERIGE.

Diskussionsinledning vid S. A. B:s årsmöte i Linköping den 18 juni 1934,
av centralbibliotekarie N. Genell.1

Vandringsbiblioteksverksamhet är i Sverige icke någon färsk nyhet; på
vissa håll har den åtskilliga år bakom sig. Men en nyhet sedan blott få år är
dess anknytande till den överhuvud taget för Sverige nya bibliotekskategori,
som heter centralbiblioteken. Här skall nu inte göras något försök till historik
över vandringsbiblioteksverksamhetens utveckling på svensk botten utan
endast lämnas ett blygsamt bidrag till belysning av den aktuella situationen för
denna verksamhet, sådan den bedrives framför allt av å ena sidan
centralbiblioteken, å den andra Folkbildningsförbundet i Stockholm.

Vad centralbiblioteken beträffar utgår jag från de uppgifter, som finnas
sammanställda i d:r Tynells artikel i Biblioteksbladet 1934 sid. 53 f. Även
rörande Folkbildningsförbundets vandringsbiblioteksverksamhet har
Biblioteksbladets tidigare häften i år statistiska notiser. Kompletterande siffror och
upplysningar ha med stort tillmötesgående lämnats av d:r Iwan Bolin och fru I.
Aminoff, föreståndarinna för Folkbildningsförbundets
vandringsbiblioteksav-delning.

Hur vandringsbokbeståndet fördelar sig inom de sex centralbibliotekslänen
framgår i detalj av en tablå i d:r Tynells artikel. (Sifferuppgifterna här
nedan hänföra sig, om icke annat uppgives, till det senaste årsskiftet.) Tar man
det i mycket rundade siffror, så kan man säga, att i alla sex länen tillsammans
vandringsbokbeståndet omfattar inemot 17,000 volymer.
Folkbildningsförbundets bestånd är cirka 1,000 vol. större, alltså närmare 18,000 volymer.
Centralbiblioteken ha tillsammans något över 10,000 vol. facklitteratur; från
Folkbildningsförbundet föreligger ingen siffra; det uppgives att betydligt över hälften
av hela beståndet utgöres av facklitteratur. Barnböcker ha centralbiblioteken
sammanlagt något över 1,000 vol., och även i Folkbildningsförbundets bestånd
ingår det sådana.

När fråga blir om utlåningsverksamheten, skall det observeras, att sådan
bedrives utom av Folkbildningsförbundet och centralbiblioteken även på vissa
andra håll, där det däremot icke utgår några särskilda anslag och heller icke
uppstått några särskilda, speciellt för ändamålet avsedda bokbestånd.

Linköpings Stifts- och landsbibliotek utsände under arbetsåret 1933/34
tjugotre vandringsbibliotek med tillhopa 330 volymer. I huvudsak ha dupletter
anlitats för sammanställandet av dessa sändningar. Så länge frågan om ett
särskilt årligt anslag för ett vandringsbiblioteksbestånd vid biblioteket är ställd
på framtiden, är det helt naturligt att bibliotekets hållning på denna punkt
måste bli i viss mån avvaktande. (Jfr emellertid förslaget om anvisande av
ett särskilt anslag av riksdagen för ändamålet, se nedan sid. 220.)

1 Ang. den följande diskussionen jfr Bibl.-bl. 1934 s. 165 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:52:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1934/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free