- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nittonde årgången. 1934 /
204

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204 VANDRINGSBIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I SVERIGE.

är det studiecirklarnas sak att välja sina studieämnen fritt; men man kunde
önska två saker, dels att det hos studiecirkelfolket spriddes klarare förståelse
för hur nödvändigt det är att komma in med sina rekvisitioner i god tid —
nu förekommer det ibland önskemål om en eller annan samling rätt speciell
studiecirkellitteratur omgående, vilket ju knappast är möjligt — och dels, att
cirklarnas arbete kunde arrangeras så pass smidigt, att inte alla på en gång
nödvändigt skola ha exakt samma litteratur. Det är helt visst inte studieplaner och
litteraturanvisningar som fattas. Men det förefaller som om det valdes något
väl snävt ur mängden av anvisningar.

Detta för osökt över till den frågan hur man bäst skall göra böckerna kända
och spridda bland, om jag så får säga, v.b.-klientelet. — Under den frågan och
intimt förknippad med den tycks mig ett problem av större räckvidd komma
till synes, jag menar problemet om nödig skolning överhuvud taget för de minsta
bibliotekens föreståndare, som ju ofta antingen äro samma personer, som leda
studiecirklarna eller också stå i ytterst intim kontakt med dessa. — Jag skall
emellertid be att få hålla mig endast till detaljfrågan: hur skall man bäst göra
böckerna kända och spridda? Det kan möjligen äga något intresse att höra hur
vi till en början förfarit vid centralbiblioteket i Göteborg. När Dicksonska
folkbiblioteket för två år sedan startade som centralbibliotek, övertog det från
Västra Sveriges folkbildningsförbund dess vandringsbiblioteksförråd, över vilket
det fanns en hel serie, tryckta och på sistone stencilerade, förteckningar. Dessa
blevo emellertid genast ogiltiga i ty att vi omedelbart nödgades gallra bort en
god del av böckerna och dessutom bringa deras klassifikation i
överensstämmelse med det gängse systemet. Då nu en del rekvisitioner med ledning av de
gamla katalogerna fortfarande sändes oss, rekvisitioner som inte innehöllo annat
än en serie numera betydelselösa nummer, hade vi ju god anledning att
skyndsamt ge ut en giltig katalog. En stencilerad förteckning, begränsad till
facklitteraturen (ett urval om c:a 2,000 arbeten), utsändes i slutet av november
1932 till länets bibliotek m. fi. adressater. Katalogen inleddes av ett extrakt
ur »Klassifikationssystem för svenska bibliotek», som behövdes för dess
användande och som vi dessutom hoppades skulle fylla en blygsam missionerande
uppgift. En fortsättning av katalogen har varit rätt mycket efterspord men har
tillsvidare inte medhunnits. — Dessutom kan man ju sända ut
specialförteckningar; en sådan, nämligen över litteratur rörande Bohuslän, ha vi distribuerat.

I detta sammanhang är det skäl att hänvisa till den i löpande årgång av
Biblioteksbladet, sid. 97 f., publicerade uppsatsen av centralbibliotekarie G. A.
Gustafson om »Tryckta förteckningar över nyförvärv». — Att som
exempelvis Malmö stadsbibliotek presentera tryckta förteckningar, systematiskt
ordnade och försedda med utförligt register, över ett eller flera års nyförvärv är
helt visst en förnämlig metod. Men billig lär den knappast vara. Det ligger i
sakens natur att varken specialförteckningar, som den nämnda över
bohuslitteratur, eller förteckningar av olika slag över nyförvärv rimligen begränsas till
att omfatta endast den med resp. biblioteks v.b.-förråd införlivade litteraturen.
— Tanken på en för centralbiblioteken gemensam, tryckt katalog över speciellt
vandringsbiblioteksförråden förmodar jag kunna behöva mogna ännu något år.

Beträffande förfaringssättet vid utlåning av vandringsbibliotek —
användandet av resp. journaler, listor och bokkort — vore det av intresse att få till stånd
en diskussion om vilka erfarenheter som gjorts på olika håll. Begagnandet av
listor eller enkla journaler är måhända mest likt vad flertalet låntagare för
övrigt äro vana vid i bibliotekstekniskt hänseende. Emellertid kan det väl ifrå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:52:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1934/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free