Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STIGANDE LÅNESIFFROR OCH SJUNKANDE BOKINKÖPSSUMMOR. 211
motsats mot våra stora vetenskapliga bibliotek är ett presensbibliotek).
Utlåningsavdelningen i huvudbiblioteket blir knappt större än i en vanlig filial.
Resultatet blir helt naturligt en planlösning som den i Manchester.
Alla de, som tidigare besökt Manchesterbiblioteket och tagit del av det
utomordentliga arbete, som där bedrivits i högst otillfredsställande lokaler,
glädja sig åt att bibliotekets lokalfråga nu lösts på ett så storartat sätt. Till sina
bästa välgångsönskningar till den nye chefen, bibliotekarien Charles Nowell,
vilja de gärna foga en varm lyckönskan också till hans, från sin verksamhet
i Manchester och tidigare i Croydon välbekante företrädare, Mr L. Stanley
Jäst, som planlagt byggnadsarbetet.
Knut Tynell.
STIGANDE LÅNESIFFROR OCH SJUNKANDE
BOKINKÖPSSUMMOR.
De senaste årens kraftiga ökning av folk- och skolbibliotekens lånesiffror
fortsatte även år 1933. Följande statistiska sammanställning visar siffrornas växt
under de år, som förflutit sedan tillkomsten av 1930 års biblioteksförfattning:
Antal boklån
1930 1931 1932 1933
Folkbibliotek...... 4,823,010 5,653,511 7,168,657 8,038,933
Studiecirkelbibliotek .... 1,283,999 1,674,378 2,058,714 2,399,151
Skolbibliotek....... 3,198,194________3^584^065________4,258,577________4,455,324
Summa 9,305,203 10,911,954 13,485,948 14,893,408
Till jämförelse kan nämnas, att sammanlagda lånesiffran år 1912 var ungefär
1,070,000, 1919 ungefär 2,850,000, och 1926 ungefär 5,400,000. Siffrorna visa, att
utvecklingen under den första sjuårsperioden efter tillkomsten av 1912 års
reglering av statsunderstöd resulterade i bortåt en tredubbling av lånesiffrorna i de
statsunderstödda biblioteken. Under de nästa sju åren bortåt fördubblades
siffrorna, och de senaste sju åren ha åter haft att uppvisa inemot en tredubbling.
Om man för att få en bild av utvecklingen efter 1930 års nyreglering jämför
1933 års siffror med siffrorna år 1930, då verkningarna av senaste biblioteksreform
ännu knappast hunnit visa sig, finner man en ökning med ungefär 60 °/0 på tre år.
Siffrorna ha hämtats ur Skolöverstyrelsens senaste riksdagspetita, som också
i sina kommentarer innehålla vissa uttalanden, som äro ägnade att intressera
bibliotekens målsmän.
Förklaringen till den särskilt under senaste år utomordentligt kraftiga stegringen
är — framhålles det — flerfaldig.
Den viktigaste orsaken är tvivelsutan den modernisering av folkbiblioteken, som
i stor utsträckning ägt rum år 1930 och åren närmast därefter, till väsentlig del
framkallad eller påskyndad av den omorganisation av grunderna för
statsunderstödens utgående, som vidtagits år 1930. Biblioteken ha helt naturligt efter denna
modernisering på de flesta håll visat sig på ett helt annat sätt än tidigare mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
