- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nittonde årgången. 1934 /
248

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248

KNUT TYNELL.

flertalet ställt sig välvilliga till en avgift, under — som broschyren älskvärt
formulerat det — »obetingat erkännande av bibliotekens skadliga inverkan på
bokhandelsrörelsen».

Man kan fråga: hur veta dessa bokhandlare (76 eller 59 av landets inalles
cirka 200 bokhandlare beroende på hur man räknar) att det är biblioteken och
ej kristiden och andra faktorer, som inverkat ogynnsamt på
försäljningssiffrorna? Bibliotekariens erfarenhet i fråga om problemet boklån och bokinköp är
den motsatta. Han kommer ständigt och jämt i kontakt med folk som köper
böcker just därför att de i biblioteken blivit intresserade av dem.
Folkbildningsverksamheten har sannerligen inte för avsikt att konkurrera med
försäljningen. Man kan inte ålägga biblioteken att sälja böcker men frivilligt är
det en del som efter initiativ från folkbildningshåll under en hel del år gjort
det. Och i föreläsningsförfattningen föreskrives att man skall söka ankyta
föreläsningarna till bokutlåning i biblioteken men också till försäljning. Det finns
också bokhandlare och kanske än mer förläggare, som vitsordat att
biblioteken och folkbildningsarbetet lyckats i sina strävanden.

Ett exempel från bokhandelshåll. Vid ett nordiskt
bokhandelsmedhjälpar-möte i Uppsala i sommar höll den danske bokhandelsmedhjälparen Adam Heims
ett föredrag, där han sade bl. a.: »Det stora uppsving bokförsäljningen i
Danmark har visat de senaste åren, orsakas bland annat av biblioteksverksamheten.
Genom biblioteken har det vuxit fram en stor ny kundkrets, av vilken många
redan från barnaåren lärt sig uppskatta böckernas värde, och det finns personer
som till stor del ej blott önska låna utan också vilja äga de böcker, som för dem
fått betydelse mera än för ögonblicket. Säkerligen har månget bokköp sitt
upphov i en påverkan från bibliotekets sida . . .»

En representant för Sveriges största bokförlag förklarade det för en tid
sedan vara ett misstag när författarna påstå, att upplagorna numera skulle
vara mindre än tidigare. Förhållandet är snarare det motsatta. Han framhöll
också, att då biblioteken i de flesta fall göra sina inköp av en ny bok först
4 a 5 månader efter det den kommit ut råder i själva verket ett slags karenstid,
inom vilken författarna icke behöva räkna med bibliotekets konkurrens om den
nyhetsintresserade allmänheten.

Chefen för ett av vårt lands mindre bokförlag erinrade för en tid sedan
i en intervju om, att biblioteken ofta varit till god hjälp åt författarna, då
tusentals exemplar inköpts av många författares verk och att förläggarna ej skulle
ha vågat taga risken med att trycka en del böcker, om de ej kunnat räkna
med att biblioteken skulle komma att köpa en stor del av upplagan.
Författarna och biblioteken borde begära av vederbörande myndigheter större anslag till
biblioteken för bokinköp, så att flera exemplar kunde inköpas av varje bok,
då det nu händer att långa köer bildligt tålat stå i väntan på att få låna
böckerna, som ofta är utlånta. Genom ökade anslag och genom att flera bibliotek
kunde köpa goda böcker, skulle upplagorna stiga och därmed också kunna betalas
större honorar till författarna.

Och på författarhåll finns det kritiker mot den egna organisationens
resonnemang. Senast för några dagar sedan har en känd yngre författarinna, Moa
Martinsson, i ett långt inlägg i en tidning karakteriserat hela projektet som
dödfött och uppfattningen att folk skulle köpa mer böcker om inte boklånen vore
fria som löjligt — orden äro hennes och inte mina.

Men författareföreningen inskränker sig inte till att motivera sitt förslag
med att biblioteken faktiskt äro till skada för bokförsäljningen — de lägga här-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:52:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1934/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free