- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nittonde årgången. 1934 /
249

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKLÅNSAVGIFTEN. 249

till en principiell opposition mot de fria boklånen såsom oriktiga. Det
framhålles, att man får betala för föreläsningar, teater och bio, konserter och
utställningar, radio, tivoli och cirkus — företag som väl inom parentes sagt delvis inte
precis äro analoga med biblioteken; ingen har förordat fria cirkusbesök, men vi
lia däremot fria besök på nationalmuseum och andra museer, parkkonserter utan
avgift m. m., m. m. Särskilt ventileras ingående analogien med Stim,
tonsättarnas organisation, till vilken vid konserter o. s. v. lämnas avgift. Stims
verksamhet behandlas så ingående att det borde varit utrymme att omnämna
följande undantag i lagen om rätt till litterära och musikaliska verk av år 1919:
»Utan hinder av vad i denna lag är stadgat vare tillåtet:

2) att utgiven skrift offentligen uppläses [bl. a.] då •uppläsningen blivit i
folkbildningssyfte anordnad av statsunderstödd folkbildningsorganisation;

3) att utgivet musikaliskt verk offentligen utföres, [bl. a.] då allmänheten
äger utan avgift övervara utförandet och detta ej heller sker i
förvärvssyfte;

4) att ett verk genom radion utsändes, [bl. a.] då allmänheten äger utan
avgift övervara föredragandet eller utförandet.»

Man frågar sig förgäves: var finns analogien mellan avgiften till Stim
och den 2-krona författarna vilja ha. Som vi se existerar ingen skattskyldighet
till Stim då det gäller folkbildningsföretag.

De som erbjuda analogien med de beskattade företagen äro inga andra än
de affärsmässigt drivna lånebiblioteken. Sådana finnas hos oss mycket få, I
Tyskland utgöra de sedan länge en viss fara. Hos oss skulle förhållandet
kunna bli detsamma om vi få avgift.

Analogien med folkbiblioteken ligger väl snarare på ett annat håll: fri
undervisning för barnen i skolorna, fri läsning för de vuxna i biblioteken.
Åtminstone lånen för allvarliga studier böra från dessa synpunkter vara
kostnadsfria, men var dra gränsen; det skulle väl knappast vara rätt att dra gränsen
mellan litteratur avsedd för studier och kun til lyst på samma punkt som mellan
fack- och skönlitteratur.

Författareföreningen tycks överhuvud underskatta bibliotekens betydelse för
ett allvarligt bildningsarbete. I broschyren citeras en bokhandlares uttalande:
»Jag finner att biblioteksinköpen icke längre motsvara den anda som från
början var avsedd ... ty det lägges betydligt större vikt på att få böcker som
’befordra stor utlåning’ än sådana av nyttobetonad beskaffenhet», varefter
författarföreningen själv tillägger: »Denna sista invändning har onekligen sitt
alldeles särskilda intresse. Biblioteksrörelsen betraktad som en
självändamålsrörelse, en 1’art pour l’art-institution.» På ett annat ställe säger man, att den
form av nytta och nöje för den enskilde som hämtas på biblioteken, är den
enda som förmedlas gratis och tillägger att »ren förströelseläsning intar en
allt större plats (i biblioteken), därom vittna alla bibliotekarier».

Ingen vill förneka att det finns illa skötta bibliotek, vid sidan om de väl
skötta och att det finns mer men också mindre verkligt bildningsintresserad
publik i dessa bibliotek och man är tacksam för all saklig kritik, men i den
generella form, som kritiken här fått, är inte bara den allmänna inställningen på
denna punkt — inte annars i broschyren, det vilja vi tacksamt notera —
motsatsen mot välvillig utan också uppgifterna motsatsen till korrekta. En enkel
fråga till dem det vederbör hade varit nog för att övertyga författareföreningen
härom. Vad bokinköpen angår, är nog den nyss citerade reflexionen i broschyren
som visar att biblioteken i betydligt större utsträckning än allmänheten köper den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:52:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1934/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free