Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKLÅNSAVGIFTEN.
251
icke kunna betala .. .. samt att erfarenheten i vårt land undantagslöst vittnar om
att afgiftens borttagande har till resultat en betydligt ökad besöks- och
boklåns-siffra. Jag finner dessa skäl öfvertygande och vill sålunda förorda, att
afgiftsfri utlåning uppställes såsom villkor för erhållande af statsbidrag.»
Nästa etapp var 1929, då riksdagen beslöt en omreglering av grunderna
för statsunderstöd samt med anledning av de gynnsamma erfarenheterna av de
fria boklånen beslöt att också studiecirkelbiblioteken ej få ta avgift om de skola
kunna få statsanslag.
Under samma tid har en mångdubbling av boklånen ägt rum. Från 1912—
1930 ökades de från 1 miljon till 9 miljoner och de få åren sedan 1930 har en
ökning ägt rum till 15 miljoner lån sista året,
Att boklåneavgifternas borttagande därvid spelat en stor roll är odisputabelt.
Det bevis författareföreningen trott sig finna i ett uttalande från ett enstaka
bibliotek för över 30 år sen, där man talat om avgift om 2 kronor för år
som en låg avgift, kan givetvis i jämförelse med den samlade erfarenheten
från landet i dess helhet under en lång följd av år — mångfaldiga gånger
uttalad både av biblioteken, deras organisationer och statsmakterna, ej tillmätas
något vitsord. Som ett inlägg i den aktuella debatten har det bara
kuriositetsintresse.
Erfarenheterna från andra länder tala i samma riktning. I alla länder med
mera utvecklat folkbiblioteksväsen har man fria boklån. Detta gäller om de
nordiska länderna lika väl som om de anglosaxiska, i England har dessa
bibliotek t. o. m. i regel namnet free libraries. Undantag finnas visserligen. För
något år sedan infördes t. ex. av ekonomiska skäl låneavgift i Detroit. Följden?
Jo en minskning av låntagarnas antal med över hälften. Blott ett stort
kulturland med bredare allmänbildning vet jag som utgör undantag. Det är Tyskland,
där man alltid ansett sig böra hålla på avgifterna, lika väl som man i andra
avseenden är mera restriktiv och bl. a. avvisar den hos oss allmänt
förekommande uppställningen av böckerna på öppna hyllor fritt tillgängliga för de
besökande. Resultatet? Boklånesiffror som uppgå till en bråkdel av våra. Man
har därigenom reducerat värdet av den oskattbara tillgång som det allmänna
bibliotekets insats till skapande av vidgade vyer i breda lager av befolkningen
kan utgöra.
Även den som från andra synpunkter känner tveksamhet huruvida inte
vissa skäl kunna tala för författarnas förslag, må betänka, att det skulle vara
en ytterst allvarlig sak att minska de fria folkbildningsresurser som finnas,
reducera de möjligheter som existera för att skaffa sig djupare kunskaper, friare
överblick, vidgade vyer. Detta skulle i själva verket vara ett allt för
vågsamt experiment.
Man frågar givetvis: är då läsintresset så svagt att det inte skulle tåla
den belastning, som en tvåkrona i avgift skulle utgöra. Naturligtvis i regel
inte, då det gäller de mest studieintresserade. Avgiften skulle kanske framför
allt i familjer med flera avgiftspliktiga personer kunnan bli ganska kännbar,
men skulle i regel inte hålla tillbaka just dessa. Men dem bland vilka
biblioteken f. n. utöva en kulturpropaganda, en agitation för boken — bland dem
skulle arbetet ofta bli hopplöst. För dem skulle den kolorerade veckopressen
i än högre grad än för närvarande bli enda lektyr — det påpekas i dessa dagar
i det ena inlägget efter det andra i pressen. På landsbygden, där man ofta
måste börja med ett bibliotek på ett par tiotal band, som kanske därtill kan
finansieras endast genom privata insamlingar eller genom anslag från för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
