- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nittonde årgången. 1934 /
252

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

252

KNUT TYNELL.

eningar med högst begränsade resurser bestående just av samma personer som
äro låntagare — vad skulle resultatet bli där. Ofta inga bibliotek alls.1 Vad
t. ex. de små studiecirkelbiblioteken angår ha representanter för deras
organisationer redan antytt att de skulle starkt tveka att söka ett statsanslag, om
villkoret skulle bli att låntagarna, vilka i stor utsträckning äro desamma som
bibliotekens ägare, skulle få betala i avgift till författarna flerdubbelt större
belopp än statsanslaget.

Följande sif for äro belysande:

I.O.G.T. A.B.F. N.T.O. B.B.F. J.U.F. S.K.B.

Låntagare .... 116,347 H55583 27,784 9,008 9,053 6,594

Statsbidrag .... 51,927:13 87,218:39 12,683:96 5.454:66 7,040:48 2,840:38

Författareföreningen tror nog överhuvud att statsanslagen äro så stora, att
vilka vilkor som helst kunna fastställas för anslagen. Det kan därför nämnas,
att statsanslagens sammanlagda belopp till bibliotek av folkbibliotekstyp f. n.
inte uppgår till mer än ungefär hälften av det som författarna beräknat få
in av tvåkronan.

Vid sidan av dessa allmänna synpunkter träda de praktiska
betänkligheterna nästan tillbaka. Men de äro annars högst avsevärda. Det skulle dock
bli en ofantlig apparat; först och främst ett centralt ämbetsverk, där efter
författarnas egen kalkyl enbart förvaltningsutgifterna skulle sluka ett belopp långt
större än den årliga utgiften för den statliga kontrollerande och rådgivande
myndigheten för biblioteksverksamheten f. n. kostar. Och därtill uppbörd i
5,000 olika lokala bibliotek. Vidare sammanställningar om bokinköpen på
samma 5,000 ställen. Och så därtill hela den från många synpunkter ofantligt
litet tilltalande apparaten med införskaffande av särskilda intyg om
arbetslöshet och medellöshet.

Mycket skulle också kunna sägas om rimligheten av den ifrågasatta
fördelningen.

Huvudsaken är emellertid ej dessa praktiska svagheter i det
föreliggande förslagets detaljer utan de förut nämnda allmänna betänkligheterna.

Så mycket är säkert, att både författare och bibliotek i innevarande
situation äro starkt i behov av ett handtag. Och vad särskilt författarnas ställning
angår vill jag än en gång understryka, att inga med större beredvillighet och
glädje än biblioteken skulle medverka härtill — i den mån deras mening skulle
tillmätas något vitsord. Men det är inte bara ett bibliotekens eget intresse
utan ett allmänt samhällsintresse att ett sådant handtag åt författarna får en
sådan form, att det ej får till följd ett äventyrande av bibliotekens fria
möjligheter att sprida intresset för god litteratur.

1 Det tycks finnas personer, som tro att den tid är förbi, då dylik kulturpropaganda vore
behövlig. I biblioteksrörelsens barndom var den ytterst nödvändig och vid den tidpunkten
också utomordentligt nyttig för bokförsäljningen; nu skulle läget vara helt omkastat. Ett sådant
betraktelsesätt kan bero bl. a. på att man stirrat sig blind på de i absoluta tal höga siffrorna
för bibliotekens samlade utlån, siffror som så ofta citeras därför att de äro den enda mätare
man har på bibliotekens verksamhet. Redan en något närmare granskning av dessa siffror
beriktigar emellertid en sådan uppfattning. Det är sant, att i medeltal varje svensk lånar 2,5
band i folk- och skolbibliotek, men en fördelning av lånen t. ex. på land och stad visar att
läsningen är mycket ojämnt fördelad. På städernas 2 miljoner invånare falla ungefär 9 miljoner
lån eller i medeltal 4,5 band pr inv., på landsbygdens 4 miljoner invånare ungefär 6 miljoner
lån eller i medeltal 1,5 lån pr inv. På landsbygden lånas alltså proportionsvis blott en
tredjedel så många böcker som i städerna. Men därtill kommer att man ej betänker att en
verksamhet sådan som bibliotekens till en viss grad måste börja på nytt med varje ny generation.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:52:00 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1934/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free