Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
SKOL- OCH BARNBIBLIOTEK.
ringarna på en god ungdomsbok. Denna del torde vara av stort intresse för alla,
som syssla med barnbokskritik.
Sista avsnittet, »Auswertung der Bücherei», är en jämförelse mellan skolans
arbetssätt och bibliotekets. I de tyska liksom i de holländska barnläsesalarna få
barnen visserligen själva välja den bok de önska läsa, men de få ej någon ny bok
förrän den första är utläst. De få ej heller besöka biblioteken mer än en gång
samma eftermiddag. Hur omöjligt än detta synes en svensk barnbibliotekarie -—
vi skulle helt enkelt ej få några besök på frivillighetens väg med den taktiken —
så är det klart, att alla de iakttagelser de tyska ledarna måste göra över vad barn
läsa, huru de läsa och vad för resultat de nå med sin läsning, kunna de lättast nå i
denna form.
Sagoberättande och högläsning behandlas också på ett par tre sidor. Även
högläsning, som väl är föga praktiserad hos oss, kan lätt ordnas i en lokal, där alla
sitta spikade vid sina böcker.
Till sist omnämnes barnteatern som ett’ led i biblioteksarbetet. Däri ingår även
Kasperteater och skuggspel, som väl närmast är att betrakta som
kindergartenunderhållning, överhuvud taget kan det väl sättas i fråga, om det är lämpligt att
göra biblioteket till en verklig barnkammare, vilket det onekligen blir, om man i
större utsträckning lämnar rum för dylikt.
Slutsidorna, »Die Kinderlesehalle als Vorbereitung für den Besuch der
Er-wachsenbücherei», innehåller många saker värda att tänka på.
Det ständiga utfrågandet och dissekerandet av barnens uppfattning, som
tydligtvis utgör en väsentlig del av tyskt barnbiblioteksarbete, förefaller att kunna
verka hämmande på deras frihetskänsla. Ett tvångslöst umgänge med låntagarna
bör vara a och o i allt biblioteksarbete.
Oavsett de anmärkningar man på vissa punkter kan rikta mot denna
avhandling, är den synnerligen läsvärd och bör kunna intressera särskilt
skolbibliotekarier, då den mera än andra arbeten av detta slag sysselsätter sig med pedagogiska
problem.
Helja Jacobson.
BÖCKER FÖR BARN OCH UNGDOM.
uB. Skrifter av allmänt och blandat innehåll,
Hänninger, Nils, Lilie, Einar, & Werner, Ernst, [utg.]. Realskolans
läsebok. D. i—2. Nst. (Sv. bokförl.) 1932—33. 111. litt. uB. Inb. a 3: 50.
Bilder ur skollivet från skilda tider, svensk och främmande natur, historia, saga och en serie
uppsatser rörande språket. Allt detta i verkligt trevligt urval, där våra nya författare i stor
utsträckning kommit med. Och till ledning och hjälp arbetsanvisningar av de mest skilda slag. Boken
passar så ej endast i skolan utan är även mycket lämplig till ledning för roande och givande
självstudier. A. H—r.
uH. Skönlitteratur.
Bergman, Annie. Sagan om kattungen, som kom bort. A. B. 1933. [32 s.]
111. (33834) Inb. 2: 75.
En i både text och bild förträfflig bok för de minsta. Det kan förtjäna omnämnas, att denna
barnbok var den enda som medtogs av den jury, vilken tillsattes för att utvälja de bästa alstren
av svensk bokkonst under 1933. G. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
