Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N. GEOGRAFI.
329
Lundkvist, Artur. Negerkust. A. B. 1933. 210 s. 111. litt. Np. (33295)
8: 50.
L. försöker sig här som skildrare av exotiska länder och människor och lyckas fullkomligt,
ty hans bok är inte bara konstnärligt stark, utan också vederhäftig. Förf. har med energi och
ansvarskänsla satt sig in i det Afrika helt behärskande problemet svart-vit och fängslar med sin
målande stil läsaren i allra högsta grad. Helt fri från en något hänsynslös och högröstad
radikalism är han ju ej, och hans propaganda för t. ex. det »rent animala» förefaller överdriven för den
som har ett känsligt luktsinne. C. S—g.
Malm, Joh. En sommarfärd i vintertid. En semestertripp till England,
Portugal, Madeira, Kanarieöarna, »franska Västfronten», Belgien, Holland
m. fi. länder. D. 1. Sv. allmogeförl. Vetlanda 1932. 196 s. 111. Na. 4: 25.
Man unnar gärna förf. att »efter 20 års intensivt arbete som väg- och brobyggare» ha fått
skåda Madeira, Kanarieöarna m. m. och klandrar ej hans vana att föra noggrann dagbok — men
var det alldeles nödvändigt att trycka den? Prosan är väl ej så mycket att säga om, den
innehåller även många för resenärer nyttiga upplysningar, men de talrika bidragen i bunden form äro
ganska pekoralistiska och bringa lätt hela skriften i vanrykte. Därtill bidrar även den kuriösa
behandlingen av vetenskapliga spörsmål och den klena stavningen av främmande ord.
Illustrationerna hålla icke måttet. C. S—g.
Olsson, Hilding. Femton månader på Nordenskiöldsfjället. Med
svenskarna på Spetsbergen under polaråret 1932—33. Å. & S. 1933. 116 s. Ill, kart.
Nsa. (33483) 3: 75-
Skildrar arbetet på en av de svenska stationerna under en oerhört stormig polarvinter. O.
skriver kort, sakrikt och ytterst blygsamt, men det undgår ej läsaren, att de tre unga männen i
den lilla hyddan på fjälltoppen gåvo ett vackert föredöme i pliktuppfyllelse och offervilja under
de svåraste förhållanden. De förtjäna att hedras och boken att läsas och begrundas av både ungt
och gammalt folk. C. S—g.
Ringertz, Gabrielle. Mina vänner irländarna. L. H. 1933. 287 s. 111.
portr. Nec. (33355) 7- 5o.
Denna bok har av kritiken mottagits synnerligen välvilligt som en folklivsskildring av hög
litterär klass. Även den som ej i allo delar denna uppskattning och bl. a. skulle känt sig mera
tilltalad av en något sobrare stil känner sig övertygad om att dessa bilder frän en intressant, hos oss
föga känd, i hög grad primitiv och av mystik mättad trakt av Irland komma att få många
tacksamma läsare. K. T.
Röden, Nils. Bibliska städer. Från Tebe till Damaskus. Ev. föst. 1932.
147 s. 111. N. 3:—, inb. 4: 50.
Syftet är att ge en bild av viktiga i Bibeln nämnda städers historia, som i vissa fall blir
liktydig med hela folks och kulturers historia, så beträffande Tebe och Jerusalem. Kontakten med
Bibelns utsagor spelar naturligtvis för förf. en viktig roll. Framställningen är saklig och stilistiskt
tillfredsställande, illustrationerna goda. C. S—g.
Rosen, Maud von. Vi titta på Amerika. L. H. 1933. 301 s. 111. portr.
Nqa. (33437) 10:—, inb. 12:50.
Författarinnan är dotter till den kände ridexperten Clarence von Rosen och gift med den
ryttmästare von Rosen, som en tid varit svensk militärattaché i Washington. Hon är dessutom
konstnär — skulptris — och har även en viss lätthet att i skrift återge sina upplevelser och intryck.
I sin egenskap av grevinna, diplomatfru och nära lierad med den svenska ryttartrupp, som
hemförde så vackra triumfer vid olympiska spelen i Los Angeles har hon mottagits i kretsar tillhörande
Förenta staternas upper ten och detta ger åt hennes amerikaskildring ett visst intresse, trots att
vi de senare åren fått så många reseböcker över Amerika-besök. F. H.
Saxon, J[ohan] L [indström]. Från självhushållets lyckliga dagar.
Arbetet i en bondgård i Närke 1 januari—31 december på 1850—60-talen. Saxon
& Lindström 1933. 191 s. 111. Ncq. 3: 50.
Redaktör Saxon är en mångfrestare, men en lycklig sådan. Hans livliga intresse för
folklivsforskningen är redan förut på många sätt dokumenterat, men allra mest då det gäller Närke och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
