Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Nils Genell: Folkbibliotekslokaler i Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBIBLIOTEKSLOKALER I GÖTEBORG.
7
Den 6 november i fjol öppnades ånyo Dicksonska folkbiblioteket efter att under
drygt ett halvår ha undergått en länge åstundad genomgripande modernisering och
tillbyggnad. Och vid samima tidpunkt kunde det i fråga om verksamhetens
omfattning största av filialbiblioteken, Redbergslids folkbibliotek, omsider lämna de numera
helt urmodiga lokaler, som det haft från sin tillkomst, och ta i bruk ett förträffligt
nyinrett hemvist i en av stadens fastigheter, Gamla Bagaregården. Lundby
folkbibliotek på Hisingssidan undergick hösten 1932 en liknande metamorfos i mindre skala; och
Majornas folkbibliotek fick år 1933 en tacknämlig lokalökning, som främst kom
läsesalen till godo. Jag hoppas i det följande kunna ge någon föreställning om hur
Göteborgs stads folkbibliotek f. n. har det ställt i lokalhänseende. Därvid kommer jag
helt naturligt att ägna mesta utrymmet åt de senaste förbättringarna, som jox böra
vara av störst intresse för läsaren. Beträffande filialerna i Landala och Getebergsäng
får det emellertid först som sist sägas att de arbeta i lokaler som med den
omfattning verksamheten nu nått knappast kunna kallas fullt tillräckliga. Klart är ju att
man överhuvudtaget vid inrättandet av filialernas lokaler i byggnader, som icke från
början avsetts för biblioteksändamål, just i denna omständighet mött ett hinder som
endast delvis kunnat övervinnas. Dessutom har vid mer än ett tillfälle på grund av
oövervinneliga hinder av ekonomiskt art åtskilligt fått försakas som eljest hört till
de naturliga och behjärtansvärda önskemålen för ett bibliotek.
De mest akuta lokalbehoven — men också endast dessa — få i alla händelser
tillsvidare sägas vart hjälpligt tillgodosedda. — Och den lösning som nu senast
åstadkommits av Redbergslidsfilialens lokalfråga, även den i viss mån ett
kompromissresultat, vill man, trots detta, kalla elegant gjord. Att anvisade medel icke medgivit
en eljest behövlig förnyelse av inventarier i större utsträckning är en sak för sig.
Förtjänsten av det goda resultat, som likafullt uppnåtts, tillkommer arkitekt Herman
Norgren. Lokalerna ha erhållit en praktisk, rakt på sak gående utformning och
modernt hållna tilltalande färger. Det är en frapperande helstöpt modern interiör som
åstadkommits i den åldriga herrgårdsbyggnaden Gamla Bagaregården.
Vad beträffar huvudbiblioteket, Dicksonska folkbiblioteket, har dess omdaning
som nämnt blivit mycket grundlig. Man må hålla i minne att huset varit i bruk ända
sedan 1897. Det är sonen till den ovan nämnde professor Hans Hedlund, arkitekt
Björner Hedlund, som handhaft ombyggnaden av Dicksonska folkbiblioteket. Någon
lättnad därvidlag kan husets inrättande från första början till bibliotek knappast i
detta fall ha inneburit. Fastmera kan man först mot bakgrunden av de betydande
förändringar, som sedan byggnadens tillkomst ägt rum i fråga om
folkbiblioteksarbetets metoder och omfattning, se hur verkligt komplicerad den uppgift varit som
arkitekt Hedlund nu med skicklighet och smak bragt till en lycklig lösning. Utom
den grundliga reparation av byggnaden, som hade hunnit bli oavvislig, gällde det
alltså för det första modernisering av de bibliotekstekniska anordningarna ej mindre än
av belysning, uppvärmning, ventilation och toaletter, för det andra största möjliga
utrymmesökning. Beträffande behovet av den senare vare nog sagt att man utan
tidigare nämnvärda omändringar av biblioteksbyggnaden ännu år 1934 hade att där
härbärgera en biblioteksverksamhet, som från byggnadens tillkomst hunnit — enligt
ut-låningssiffromas vittnesbörd — tiodubblas och vars utrymmesbehov därjämte fått en
icke oväsentlig extra påökning dels genom införandet av systemet »öppna hyllor» (så
långt detta var möjligt att improvisera), dels genom inrättandet av en barn- och
ungdomsavdelning. De utrymmen och inventarier, som stodo till buds för dessa
anordningar, läto dem emellertid, i varje fall de senaste åren före ombyggnaden,
endast i mycket otillfredsställande utsträckning komma till sin rätt. Den förutvarande
barn- och ungdomsavdelningen var inredd i en kvadratisk sal på nedre botten, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
