Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Carl Björkbom: Boklokalisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKLOKALISERING.
Av biblioteksamanuens C. Björkbom.
Biblioteksmannens uppgift är, som bekant, att anskaffa, bevara och till forskarens
förfogande ställa den litteratur, denne behöver för sitt arbete. I äldre tider stod
av dessa olika uppgifter bevarandet i förgrunden. Bibliotekarien var i första hand
väktaren av de bokskatter, som voro honom anförtrodda. I vår moderna tid har
emellertid huvudvikten mer och mer kommit att läggas på de andra momenten.
Biblioteksmannens förnämsta, ja, enda uppgift, är att tjäna forskaren. Biblioteket
har ej längre egenvärde, utan ett värde endast i den mån, dess skatter bliva
begagnade.
Biblioteksmannen skall alltså för forskaren tillhandahålla den litteratur, som
finnes i biblioteket. Detta är emellertid icke allt. Han bör även kunna giva
upplysningar om den litteratur, det egna biblioteket icke äger, men som finnes i andra
bibliotek. Dylika upplysningar ha naturligtvis begärts och givits även tidigare, men
först under de senaste decennierna har denna bibliotekariens verksamhet fått en allt
större betydelse på grund av att* forskaren numera genom den interurbana
lånerörelsen och de billiga fotografiska metoderna har en helt annan möjlighet än tidigare att
tillgodogöra sig resurserna i biblioteken på andra orter. Biblioteksmannen bör
därför vara gott orienterad även rörande andra bibliotek än det egna, i första hand
naturligtvis det egna landets, för att i detta avseende stå till allmänhetens tjänst. Ja,
i och med att katalogerna för allmänhetens fria begagnande alltmer förbättras och
bibliotekens resurser därigenom direkt komma till allmänhetens kännedom, kommer
allt större vikt att läggas vid bibliotekariens verksamhet i detta hänseende.
De tidigare hjälpmedel, som stodo till förfogande, när det gällde att lokalisera
sådan litteratur, som icke fanns i det egna biblioteket, voro huvudsakligen de tryckta
bibliotekskatalogerna. Dessutom kunde man alltid försöka med att direkt hos ett
eller flera andra bibliotek höra sig för, om ett visst arbete där existerade. Dessa
hjälpmedel äro tämligen otympliga. Det är tidsödande att genomgå en mångfald
olika kataloger och supplement, som ofta datera sig från vitt skilda tider och äro
upprättade efter olika principer. För att tillgodose det allt större behovet att
kunna lokalisera en viss bok har man därför varit tvungen att förbättra dessa
primitivare metoder, och vi skola här undersöka, vilka olika vägar man gått, för att lösa
detta för biblioteken och forskningen så viktiga problem.
Målet är härvid icke, att man inom en enda institution, än mindre inom var och
en, skulle kunna direkt lokalisera hela världens samlade bokförråd. Detta skulle
innebära ännu större svårigheter än forna tiders utopiska projekt om en
universalbibliografi. Man får i stället nöja sig med mer eller mindre medelbar lokalisering
av bokförråden inom mindre områden och sedan genom ett samarbete nå fram till
en alltmer omfattande lokalisering.
Det viktigaste sätt, varpå man sökt lösa detta problem, är upprättandet av
samkataloger,1 i det man inom en upplysnings central samlar avskrifter på lösa blad av
de olika bibliotekens kataloger, vilka sedan sammansmältas till en enda katalog.2
1 Ty. Gesammtkataloge, eng. Union catalogues. Termen » samkatalog > synes mig att
föredraga framför »generalkatalog» eller »centralkatalog».
2 Idén om en dylik samkatalog rinna vi framförd här i Sverige redan på 1600-talet. Vid slutet
av detta århundrade uppgjorde nämligen bibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek Elias
Obrecht en plan till en samkatalog för Kungliga biblioteket samt universitetsbiblioteken i
Uppsala, Lund, Dorpat och Abo. Planen kom aldrig till utförande, men ett utkast finnes bevarat i
Kungliga biblioteket. Se: E. Sundström, Kungliga bibliotekets äldre kataloger (Sthlm 1929), s. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
