Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - A. Waldner: Utlåningen enbart är icke måttet på ett biblioteks effektivitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 UTLÅNINGEN ÄR ICKE MÅTTET PÅ ETT BIBLIOTEKS EFFEKTIVITET.
skaffa det önskade. Ofta upptäcker man att uppgifterna om baken erhållits
’ryktesvis’ och att författaren eller titeln eller ibland t. o. m. bådadera äro felaktiga.
Detta slags låntagare önskar alltid just den begärda boken och intet annat duger.
Kanske också att samma bok efterfrågas av hundratals andra personer, som studera
just detta ämne. Biblioteket har bära ett fåtal exemplar och hur långt förslå dessa?
Här är täkt mera nödvändig än någon annan egenskap.
2. Den studerande eller forskare, som önskar upplysningar i ett visst ämne,
men inte kan använda en kortkatalog.
Här har den tjänstgörande tillfälle att visa sig vara en mänsklig katalog. Om
icke ämneskorten ge någon upplysning, finnas andra möjligheter i form av
bibliografier och register av olika slag eller hänvisning till någon specialist på ämnet
ifråga. Det är den tjänstgörandes plikt att åtminstone kunna hänvisa till någon
instans, där den upplysningssökande kan få vidare hjälp.
3. Den som önskar något, men icke vet vad detta ’något’ är.
Här fordras ett diplomatiskt och taktfullt ’förhör’ för att om möjligt få någon
utgångspunkt för bedömandet av vad som verkligen önskas.
4. Den som använder biblioteket som frågebyrå.
Vad som är och vad som inte är en ’legitim’ fråga är något som får avgöras
många gånger om dagen.
5. Den som använder biblioteket som värmestuga e. d. kan och måste ibland
särskilt omhändertagas.
6. Barn, som önska hjälp med källor till hemskrivningar eller med att välja ut
andra för dem behövliga böcker.
För att få en uppfattning om det arbete, som utföres vid ett bibliotek måste
hänsyn tagas till en mängd omständigheter utom den rena utlåningen. Däribland
märkas följande:
1. Bibliotekets publik:
I A-biblioteket förekommer exempelvis intet disciplinproblem. Det
huvudsakliga arbetet består i att välja böcker åt publiken.
I B-biblioteket förekomma huvudsakligen folk, som sitter i läsesalen.
Utlåningen är liten, men hjälpen till den läsande publiken kan knappast uppskattas i
siffror.
I C-biblioteket är barnpubliken lugn och stillsam under det att den
I D-biblioteket tyckes ha fått för sig, att kvaliteten hos de böcker den erhåller
är direkt proportionell mot det oväsen den lyckas åstadkomma.
2. Byggnadens storlek och rummens antal och inbördes läge.
3. Bibliotekets anseende inom samhället ifråga. Om det har något sådant, är
det troligt, att bibliotekarien och hans personal har någon del däri.
4. Antalet skolor och andra institutioner, som använda bibliotekets resurser.
5. Andra specialsysslor, som personalen fullgör. Att här uppräkna dessa är
emellertid lika omöjligt, som att på förhand kunna uppge, hur mycken tid de
erfordra.
Vid uppskattning av ett biblioteks behov av personal, bör man taga hänsyn till
följande tre huvudsynpunkter:
A. Antal timmar, behövliga för vakttjänstgöring,
B. Antal timmar behövliga för de olika rutinarbeten, som fullgöras, och
C. Antal timmar, som anses lämpligt kunna medgivas åt sådan tjänstgöring,
som ej kan uppräknas eller tidsbestämmas.
Till A bör anmärkas, att under hela den tid ett bibliotek är öppet, måste vissa
platser vara besatta med folk för vakthållning och upplysning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
