Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. SKÖNLITTERATUR.
125
Orig:s titel: Gouden teugels. Titel på den tyska övers.: Kornelia, einer Mutter Kampf.
En from, holländsk dam, som tre år skött sin hälsa i Davos, återkommer frisk till sin make
och sina barn och finner, att hemmet håller på att glida från henne. Hon tar, inte blott i sitt eget
hem, energiskt men kanske inte alltid med så mycken vishet upp kampen mot det världsliga
sinnelag, den ytlighet och den bristande ansvarskänsla hos föräldrar, som upprör henne. Trogen
i denna strid vidgas hon till större förståelse för olika tänkande och för den nya generationen. En
bok full av klokhet och godhet. Sm.
Lewis, Sinclair. Konstverket, övers, från engelskan av Hugo Hultenberg.
Nst. 1934. 404 s. Hcee. (34068) 6: 50, inb. 8: 25.
Orig:s titel: Work of art.
Två bröder låter Lewis läsaren här göra bekantskap med: en hotellman som går helt upp i sit;
yrke och en författare med tendenser åt bohemen. Det är emellertid den förre som söker skapa
konstverket, det fulländade hotellet, och hänger sig åt sin idé med en intensitet som påminner om
Martin Arrowsmith, och naturligtvis är det han som har sin litteräre faders sympati. Det
amerikanska hotellets historia under den senaste mansåldern blir kanske stundom något kompakt
skildrad, men kryddas med en del älskvärdheter mot de senaste moderiktningarna inom societeten,
filmen, litteraturen. B. M.
Sieveking, Lance [— Lancelot]. Hennes verkliga jag. Roman. Övers,
[från engelskan] av Gurli Hertzman-Ericson. N. o. k. 1934. 313 s. Hcee.
(34392) 6:—, inb. 7: 75.
Orig:s titel: The woman she was.
Den moderna engelska romanen har i sina formexperiment bland annat även anknutit till ett
särskilt av Joseph Conrad använt kompositionssätt, den s. k. tillbakagående analysen. I stället
för att skildra händelser och livsöden kronologiskt börjar man i slutet av en historia, en människas
liv och går sedan baklänges till dess början. Ett typiskt exempel på denna berättarmetod är
pseudonymen Clemence Dane’s »Legend» (»En kvinnas väg»), där huvudpersonen är död, och läsaren
av det samtal, som några av hennes vänner föra, så småningom lär känna hennes liv, hennes
giftermål, konstnärliga strävanden, hennes barndoms nöd. Formellt påminner Lance Sievekings
»Hennes verkliga jag» inte så litet om detta Dane’s arbete. Även här börjar skildringen med hjältinnans,
målarinnan Charlotte Castletons död och hennes vänners och släktingars samtal om henne. Vart
och ett av de följande kapitlen behandlar så ett avsnitt av vid pass sex år av hennes liv från
ålderdomens dagar tillbaka till henne födelse på 1850-talet. Vi få en bild inte blott av en genial kvinna
utan även av det samtida England. Och i bakgrunden skymta flera av tidevarvets andliga
stormän: Oscar Wilde, Rossetti, Swinburne. Det intressanta stoffet är behandlat med en lysande
berättartalang. B. Å.
Wheatley, Dennis. Tillträde förbjudet. Roman. Till svenska [från [-engelskan]-] {+engel-
skan]+} av M. Isberg. Sk. 1934. 387 s. Hcee. 4: 75.
Orig:s titel: The forbidden territory.
Denna bok om tre västerlänningars vilt romantiska äventyr i Sovjetryssland, där de stjäla
flygmaskiner och skjuta ner folk och fara fram som vildar, är ledigt skriven men alltför pueril för
att förtjäna uppmärksamhet. H. W—r.
Hcb. Skönlitteratur: ny svensk.
Bergstrand-Poulsen, Elisabeth. »Glad och god skall människan vara» —
och stark. Enkla variationer i bilder och ord över ett gammalt svårlöst tema.
Nst. 1934. 4:0. 333 s. 111. (34394) 9:—, inb. 11:—.
Fru B.-P. älskar det Glada, det Goda och det Starka, och det finnes tillfällen då hon lyckas
omsätta sin kärlek till dem i det Sköna. Framför allt har detta skett i de bilder, med vilka hon
illustrerat sina böcker. Men även då hon formar i ord, kan hon någon gång göra detta så, att det
blir fulltonig samklang mellan intention och uttryck. —- Förf. har denna gång valt ett ämne som
ligger mera fjärran från de småländska minnesbilder, i vilka hon väl alltjämt har givit sitt bästa.
Det är ett konstnärsöde hon tecknat, men huvudintresset ligger för henne på det etiska. Det är
bilden av en människa, som strävar efter det ideala i livet så väl som i konsten. Även den som
ibland kan bli trött på de stora orden och de starka känslorna måste dock tro på äktheten i
författarinnans patos. F. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
