Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i88
H. SKÖNLITTERATUR.
dorn om en besvikelse på livet, vars bitterhet stannat kvar och kan få vackra och verksamma
tonfall. När feminin lyrik är sig själv, saknar den sällan sensualitet och rött blod. Så ej heller
Magda Bergquists (»Den stumme guden»), fastän detta element hos henne ej får samma utmanande
uttryck som hos vissa andra poetissor. F. V.
Beskow, Gunnar. Människornas land. Dikter. A. B. 1934. 102 s. 3: 75.
Gunnar Beskow är en egenartad idédiktare, som är vard stor uppmärksamhet. I en form,
som ofta är slängig och nonchalant men alltid levande och uttrycksfull, förkunnar han en biologiskt
motiverad humanism, synbarligen en poetiskt fruktbar ståndpunkt, ty den ger eld åt hans
kärleksdikt och djupa perspektiv åt hans kultursyner. Efter denna samling hör han avgjort till de allra
främsta i den unga svenska dikten. S. R—n.
Boberg, Torsten. Vargavinter. Berättelser från fjällen. Lb. 1934. 222 s.
(34395) 3: 75, inb. 4: 75.
En stark och vederhäftig bok, som ger en mäktig ödemarksstämning och vittnar om en stor
konstnärlig talang. Förf. äger en levande berättargåva och fängslar läsarens intresse, då han
skildrar halvlappen Nils Gulliksson-Hovas odlarmödor uppe i dalbottnen mellan fjällhöjderna eller
berättar om vargarnas vanor och vargränningens hets och spänning. Han har en förstående
inställning till frågan om lapparnas, i detta fall sydlapparnas, Övergång till en mera bofast tillvaro. Även
om lapparna tillgodogöra sig en del nyare tekniska hjälpmedel vid renskötseln och i viss
utsträckning är på väg mot den fasta, timrade stugan, anser han, att en rationellt bedriven renskötsel skall
förmå även för framtiden rädda lapparna från folklig självuppgivelse. O. Sv.
Böök, Fredrik. Historier från Hallandsåsen. Teckningar av Gunnar
Lindvall. Nst. 1934. 4:0. 197 s. 111. (34342) 8:75, inb. 11:25.
På Margretetorps gästgivaregård har förf. funnit en outtömlig källa för kunskap om bygdens
traditioner. Med pietetsfull hand har han öst därur och så räddat från glömskan några livsöden
och människogestalter, ibland vardagliga, oftare särpräglade och stundom romantiskt bisarra.
Halvt verklighetsskildring, halvt novellkonst, genomströmmas dessa berättelser av den värme
som alstras av hemkänslan. B. M.
Enckell, Rabbe, [utg.]. Modärn finlandssvensk lyrik. I urval och’ med en
inledning. Fah. 1934. 341 s. Litt. Hcb(s). (34396) 5:—.
Här få vi det första samlade intrycket av en originell och för den yngsta rikssvenska
författargenerationen betydelsefull diktning. Den innesluter ett stort skaldegeni (Edith Södergran), flera
utmärkta poetiska begåvningar (Diktonius, Tigerstedt, Rabbe Enckell) men också sektprofeter,
som knappast bli njutbara utanför den trängsta kretsen (Björling, Parland). Allt som allt vittnar
den om den finlandssvenska litteraturens märkliga förmåga av självförnyelse och utveckling i ett
kritiskt skede. Här ha vi så gott som helt och hållet varit den mottagande parten. Rabbe Enckells
fylliga inledning ger en finkänslig och skarpt uppfattad bild av de representerade författarnas
idévärld men lämnar åsido de konstnärliga synpunkterna. S. R—n.
Gelm, Robert, [pseud.]. Torsdagsklubben. En detektivroman. W. & W.
1934. 191 s. 3: 75-
Av de svenska detektivromaner som hittills utkommit har ingen så osökt naturligt som denna
förstått att utnyttja hemlandets miljö och kända förhållanden. Och bokens kriminalistiska
egenskaper synas lova förf. framgång, om han fortsätter på området. B. M.
Göth, J[ohan] A [Ifred]. Karl Larssons Kalle. Nutida folklivsskildring.
Förf., Braås 1934. 150 s. (34397) 3^—•
Författaren känner sina smålandsbönder, och då han låter oss höra dem, förefaller det i regel
nog så äkta. Även om man ej kan säga detsamma om alla andra i berättelsen uppträdande personer,
kan man vara säker på att denna skall finna många roade läsare. F. H.
Hagström-Mejdell, Ester. Jag är kvinna. Roman. L. H. 1934. 192 s.
(34435) 5:—•
En berättelse om en kvinna fylld av flammande känslor och med en mycket intensiv
uppfattning av kärleken som en hög visa i förhållandet mellan två makar. Ungdomsvännen, som blir hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
