Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - L. Biografi (med genealogi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
L. BIOGRAFI (MED GENEALOGI).
C ar Vile, Wilson. Refford, A. E. Wilson Cârlile och den engelska
kyrkoarmén. Övers, [från engelskan] av Allan Christiernin. Diak. 1933. 72 s. Lb. 1: —.
Orig:s titel: Seven stars.
Kortfattat och populärt skildras här den av prästmannen W. Carlile i London år 1882 skapade
»kyrkoarmén», vilken utgör en kyrklig motsvarighet till frälsningsarmen. Hg Pl.
Erasmus av Rotterdam. Zweig, Stefan. Eramus av Rotterdam. Övers,
[från tyskan] av Erland Rådberg. A. B. 1935. 152 s. Portr. Lb. (35017)
5: 75.
Orig:s titel: Triumph und Tragik des Erasmus von Rotterdam.
Den svenska uppl. är något förkortad.
Denna skildring av Erasmus av Rotterdams verksamhet är helt och hållet baserad på
andra-handskällor och följaktligen icke av något självständigt värde. Författaren, en habil och
mång-skrivande judisk litteratör, för emellertid en skicklig penna och har lyckats giva sin skildring en
på sitt sätt ganska bestickande kolorit. Teckningen av den kulturhistoriska bakgrunden är
emellertid i väsentliga delar inexakt och föråldrad. Mångenstädes syftar förf. tydligen mera på
förhållanden i vår egen tid än under 1500-talet. O. W—n.
Fogelqvlst, Torsten. Jag minns den ljuva tiden. Samlade hågkomster. A. B.
1935- 259 s. Le. (35040) 6:50.
I föreliggande volym har förf. samlat sina minnen från barndomen och vandringsåren, från
släktens kärvt allvarliga prästgårdshem, från skolåren i Norrköping, landsortspojkens första
bekantskap med huvudstaden och till sist en resumé av intryck och erfarenheter under en lång och
omfattande föreläsningsverksamhet. Minnenas makt har satt pennan i författarens hand. Det blir
därför en särskild värme i dessa små kulturskildringar från prästgårdarnas värld men också från
den börjande bekantskapen med liberala idéer och strömningar. B. M.
Geijerstam, Gustaf af. Johnsson, Melker. En åttitalist. Gustaf af
Geijerstam 1858—1895. V. Sv. 1934. 393 s. Litt. personreg. Le. 7: 50.
Akad. avh. Göteborg.
Geijerstam tillhör numera de bortglömda författarna, och att hans produktion skulle komma
att omvärderas i positiv riktning förefaller föga sannolikt. Men ur tidshistorisk synpunkt erbjuder
han ett mycket stort intresse, i det att nämligen ingen av 1880-talets författare så inkarnerar dess
allmänåskådning som han. Dr Johnssons arbete är grundligt, sakrikt och samvetsgrant
genomfört, visserligen icke lättläst men på många punkter lärorikt och erkännansvärt måttfullt i sina
omdömen. leke blott litteraturhistorikern utan envar, som studerar det moderna Sveriges
idéutveckling, kan läsa det med intresse och behållning. O. W—n.
Heidenstam, Verner von. Fries, Erik. Religiositeten hos Verner von
Heidenstam. En litteraturpsykologisk studie. Saietz 1934. 110 s. Portr. Le.
3:25-
Ett försök att uppvisa en sammanhängande inre linje i Heidenstams religiösa utveckling
alltifrån ungdomsårens lyrik intill den kosmiskt-panteistiska stämningen i diktsamlingen av år 1915.
Framställningen är ytterst speciell och har intresse huvudsakligen för dem som ingående
sysselsätta sig med Heidenstams författarskap. O. W—n.
Hitler, Adolf. Min kamp. Övers, [från tyskan]. [i—2.] Schildt 1934.
Lb. (34078) à 7: 50, inb. 10: 50.
Orig:s titel: Mein Kampf.
1. En uppgörelse. Övers, av Anders Quiding.—2. Den nationalsocialistiska rörelsen. Övers,
av Sigvard Lind.
I två digra delar föreligger nu nationalsocialismens stora programskrift även på svenska.
Dess allmänna riktning och tendens torde väl i denna stund vara ganska väl känd — om också
icke genom förstahandsstudium —• och behöver ingen särskild utläggning. Hitler är och vill vara
fölktalaren, agitatorn som med eller mot deras vilja rycker massorna med sig; för den
vetenskapliga objektiviteten, vägandet för och emot hyser han en djup ringaktning. Han målar sina
motståndare — judar, marxister, parlamentarier och vad han kallar dem —• på väggen och gläds åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
