- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugonde årgången. 1935 /
217

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - G. A. Gustafson: Inköp av facklitteratur till mindre bibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INKÖP AV FACKLITTERATUR TILL MINDRE BIBLIOTEK. 217

fråga om de årliga inköpen. Härvid kan det dock inte bli tal om att fixera,
vad som skall köpas. En viss olikhet härvidlag betingas av bibliotekens olika
uppgifter. För ett bibliotek i en ren jordbrukarbygd och ett annat vid ett
järnbruk eller i ett industricentrum måste inköpen te sig olika. Vad som dock
alltid måste iakttagas är, att inköpen ske så allsidigt som möjligt och därtill
vidsynt. Olika åskådningar i fråga om religion, politik, ekonomi o. s. v. skola
företrädas av värdiga representanter. Man bör ihågkomma, att biblioteket är
avsett för alla. Här gäller för visso att ha sin uppmärksamhet starkt riktad
på kvaliteten. Och de goda hjälpmedel, som finnas för bokvalet,
Grundkatalogen, Biblioteksbladet, Centralbibliotekariernas boklista, Bokstugan m. fi.
anbefallas som rådgivare.

Huru förhållandet i fråga om det årliga inköpet av facklitteratur i
biblioteken för närvarande gestaltar sig framgår av en artikel i Biblioteksbladets
tredje häfte för i år av förste bibliotekskonsulenten d:r Tynell under rubriken:
»Bibliotekens bokinköp i sifferbelysning.» D:r Tynell redogör först för
stadsbibliotekens bokinköp. Redogörelsen omfattar ej mindre än 83 städer och kan
därför betraktas som synnerligen fullständig. Av denna framgår, lätt antalet
inköpta band facklitteratur till städernas bibliotek håller sig mellan 57 och 58
procent av hela bokinköpet. Städer över 10,000 inv. ligga högst med omkring
60 procent. För städer mellan 10,000 och 5,000 invånare stannar procenten
vid omkring 51 och för städerna under 5,000 sjunker den till ett ännu lägre
procenttal eller till 41,79. Det framgår alltså härav, att de mindre biblioteken
köpa procentuellt mindre facklitteratur än de större.

För landsbygdens vidkommande är materialet alltför vidlyftigt för att tillåta
en lika exakt inventering. Stickprov ha emellertid gjorts för några län —
Stockholms, halva Malmöhus, Skaraborgs och Jämtlands län — och därvid
ha medtagits både folk- och studiecirkelbibliotekens bokinköp för år 1933.
Städernas inköp gällde år 1934. Resultatet av denna undersökning visar, att
facklitteraturen ligger åtskiligt lägre men utgör dock nära hälften av
bokinköpet eller något över 49 procent.

Då undersökningen avser antalet inköpta band, och priset pr band
facklitteratur i allmänhet ställer sig något högre än för skönlitteraturen, skulle man
kanske våga dra den slutsatsen, att inköpsvärdet av facklitteraturen i de mindre
biblioteken på landsbygden f. n. utgör omkring 60 procent. För min del anser
jag detta vara en ganska tillfredsställande procent. Och då det gäller att
bestämma värdet för det årliga inköpet av facklitteratur i de mindre biblioteken,
borde man väl tills vidare kunna stanna vid detta tal. Jag tillåter mig därför
att även föreslå detta. Hade dessa undersökningar blivit gjorda för t. ex. 5 år
sedan, hade facklitteraturen helt säkert stannat vid en betydligt lägre siffra.
Utvecklingen synes alltså gå i rätt riktning, då det gäller det årliga inköpet av
facklitteratur. Strävar man nu efter att få facklitteraturen så väl
representerad i biblioteken, vill man också att den skall bli använd. I det avseendet
är förhållandena f. n. ganska olika i städerna och på landsbygden. I städerna
kommer ungefär 1/3 av lånen på facklitteraturen, då på landsbygden facklånen
stanna något under xj^. Härav torde man likväl icke böra dra den slutsatsen,
att facklånen nödvändigt måste vara så mycket lägre på landsbygden. Den rätt
stora skillnaden är säkert beroende på flera samverkande orsaker. Dels äro
ännu många landsortsbibliotek mindre överskådligt ordnade, dels hållas de icke
tillgängliga för boklån så ofta som biblioteken i städerna, men framförallt äro
de sämre försedda med facklitteratur än städernas bibliotek. I den mån för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:16:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1935/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free