Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Elisabet Berggren: Några spanska biblioteksintryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
ELISABET BERGGREN.
mitten på 1800-talet drev fram Ewart bill i England och som gynnade uppkomsten
av sockenbiblioteken i Sverige. Så fick Spanien redan 1869 sitt första dekret om
folkbibliotek i samband med skolorna. Och ett nittiotal torde ha blivit upprättade,
ehuru de där liksom hos oss fingo stilla tyna bort utan att efterlämna några spår.
På 1900-talet sätter ett nytt intresse in, då de amerikanska idéerna så småningom
spridas i Europa. 1911 tillsattes den första kommittén och några mönsterbibliotek
inrättades i Madrid på 4,000 till 9,000 band. Ursprungligen voro de endast för
läsning på stället. Men då det visade sig att de blevo flitigt besökta, upprättades efter
hand flera, och »biblioteca circulante municipal» i Madrid omfattar numera såväl
barn- som parkbibliotek efter amerikanskt mönster. 1915 grundades det första
folkbiblioteket i Barcelona, och där har rörelsen tagit en fart som ingen annanstans i
Spanien. Jag återkommer senare härtill. Också de statliga biblioteken utbyggde på
sina håll sin
verksamhet, och vid de gamla
universitets- och
fakultetsbiblioteken utvecklas
särskilda populära
avdelningar i anslutning till
den verksamhet de
förut i viss mån bedrivit,
så i Barcelona,
Salamanca, Valladolid och
Oviedo. Flera av dessa
utgöra sålunda i .viss
mening enhetsbibliotek, så
som Biblioteca Nacional
i Madrid satt sin stolthet
i att vara och förbliva,
fast numera uppdelat på
två avdelningar, en
folklig och en vetenskap-
Hg-
Diktaturen kom 1926 med ett nytt dekret, som inskärper och förtydligar
tidigare bestämmelser. Spaniens diktator Primo de Rivera kan till övriga förtjänster
lägga också den att ha grundat friluftsbibliotek för barn i Madrids parker. Ett
mera bestående minnesmärke torde han dock ha rest sig i de magnifika autostrador,
som med Madrid som centrum genomkorsa Spanien och göra det extra lockande för
bilister.
Ännu återstår dock åtskilligt för den nya republiken att göra. I sin kamp’ mot
kyrkan måste den i hög grad intressera sig för folkbildningen. Det gäller dock här
att börja från grunden. Analfabetismen uppgår enligt biblioteksrapporter från det
i detta avseende troligen mer lyckligt lottade Katalonien till mellan 20 och 30
procent av befolkningen, och detta är en siffra som för det övriga Spaniens
vidkommande torde behöva både dubblas och fördubblas. Frågar man en bildad och
kunnig spanjor, svarar han: »Visst finns det skolplikt», men han tillägger också som
den naturligaste sak i världen, »det är bära det, att i några provinser följer man
förordningen, i andra inte», och sedan är det inte mer med det. Och det är nog
så, att de starka centralistiska tendenser, som alltid utmärkt det spanska statslivet,
på åtskilliga områden i hög grad mildras av de enskilda provinsernas mer eller
mindre lyckade separatistiska strävanden, tendenser, som icke minst det sista året
Fig. 2. Madrid: Biblioteca Nacional. Studiesalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
