Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Elisabet Berggren: Några spanska biblioteksintryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA SPANSKA BIBLIOTEKSINTRYCK.
221
stått Spanien dyrt. Man torde sålunda icke kunna dra alltför vittgående slutsatser
av förhållandena i ena eller andra landsdelen. Emellertid framhäves i den nya
skollagen av 1931 bibliotekets betydelse som komplement till skolan och i varje ny skola
skall upprättas också ett bibliotek. Inledningsvis framhålles, att en skola icke får
anses som fullständig, som icke har ett bibliotek för såväl barn som vuxna. Enligt
en uppgift skulle inemot 3,000 sådana bibliotek tillkommit under de sista åren.
Men det är icke bära skolbiblioteken, som varit föremål för den nya republikens
intresse. Enligt dekret av 21 aug. 1931 bildades »Junta de intercambio y
adquisi-cion de libros para bibliotecas publicas» sorterande under Ministerio de instrucciön
publica y bellas artes. Denna junta har gått i spetsen för moderniseringen av det
spanska biblioteksväsendet och har sedan sin tillkomst
utvecklat en livlig verksamhet på snart sagt alla
områden, då det gällt att taga igen det försummade.
Juntan består av representanter för biblioteks- och
skolvärlden samt för bokhandlare och förläggare,
författare och studenter. Dess främsta uppgift är att
handha hela statsanslaget för bokinköp och inbindning till
samtliga statsunderstödda bibliotek samt bidrag till
utveckling av låneavdelningar vid dessa bibliotek. Med
hänsyn till vikten av att sprida kulturen i så vida
kretsar som möjligt har juntan sedan 1932 också fått till
uppgift att stimulera grundandet av folkbibliotek i
samhällen, där sådana ej förut funnits. 1932 hade
juntan till sitt förfogande 495,000 pesetas
(motsvarande c. Vé miljon kronor). Härav gingo 391,000
pesetas till de statliga biblioteken, som fingo 17,550
böcker och dessutom 5,300 volymer inbundna. De
kommunala bibliotekens böcker voro billigare, ty de
fingo för 88,800 pesetas 18,500 band och 8,200
volymer inbundna. 1933 var anslaget ungefär detsamma,
510,000 pesetas, men fördelningen ändrad till de
kommunala bibliotekens fördel. 100 nya bibliotek
grundades och folkbiblioteken fingo sammanlagt bortåt 35,000 band för 193,000 pesetas
samt inbindning till 22,000 volymer. För 1934 uppgick anslaget till 700,000 pesetas.
Juntan har också om hand bytesrörelsen med in- och utländska bibliotek.
Utgifterna för det internationella utbytet av publikationer stego från 10,000 pesetas första
året till 22,000 det andra. Juntan har sålunda ett ganska vidlyftigt program för
sin verksamhet.
Varje samhälle (municipio), som icke redan förut har ett. offentligt
statsunderstött bibliotek, kan vända sig till juntan med begäran om understöd för upprättande
av ett bibliotek. Villkor för bidrag är, att samhället tillhandahåller lämplig lokal och
personal, att läsesalen hålles öppen minst fyra timmar dagligen och utlåningen minst
en gång i veckan. Tillträdet skall vara fritt och gratis för alla kommunens
invånare. Styrelsen har full frihet att välja personal, men endast de bibliotek, som ha
av juntan godkänd dylik, få räknas till första klassen och få större understöd.
Statsanslaget utgår första gången i form av bundna böcker, 150 volymer till platser med
mindre än tusen invånare och upp till 500 volymer, då invånarantalet överstiger
tretusen. I fortsättningen få biblioteken sedan varje kvartal böcker, vilkas värde
uppgår till det dubbla av vad kommunen själv anslår till bokinköp. Bibliotekarierna
få varje kvartal komma med sina önskemål och juntan skickar till ledning listor
Fig. 3. Pamplona:
Katedralbiblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
