Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Helja Jacobson: Barnavdelningar i folkbiblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNAVDELNINGAR I FOLKBIBLIOTEKEN. ^47
tmånader, under det att barnavdelningarna i de ilesta städer torde stå till förfogande
varje e. m. året runt. Folkbibliotekets barnavdelning har ett betydligt större och
mera omfattande bokförråd, som är lätt tillgängligt på grund av den sakkunnigt
gjorda katalogiseringen och personalens speciella utbildning för detta arbete. Alltså
böra skol- och barnbiblioteken komplettera, men ej ersätta varandra.
Drar sig ett folkbibliotek för anskaffningskostnaden av en barnavdelning, kan
det framhållas, att det ej brukar möta någon svårighet att väcka det privata
initiativet för denna sak. Man kan vanligen erhålla barnensdagsmedel, privatpersoner och
kvinnoföreningar med sociala intressen bruka gärna räcka en hjälpande hand o. s. v.
Men man får naturligtvis ej glömma, att den privata hjälpen ej kan påräknas i
längden, utan avdelningens framtida bestånd måste vara tryggat före starten.
Vad lokalfrågan beträffar, har man på några hall i Stockholms förorter funnit en
lösning, som förefaller att komma idealet ganska nära. När nya skolbyggnader
uppförts, har man berett plats för en filial av stadsbiblioteket i förening med en
barn-avdelning. En dylik barnavdelning bör ha förbindelse dels inifrån skolan, så att
den på f. m. kan användas som skolbibliotek, dels en direkt ingång utifrån, vilket
gör det möjligt för stadsbiblioteket att sköta det precis som en vanlig barnavdelning
med utlån på aftnarna. Med en sådan anordning vinner man för det första ett
förbilligande av driften, då man erhåller både skolbibliotekets och barnavdelningens
medel och ej behöver den duplicering av bokbestånd och personal, som både
skolbibliotek och barnavdelning innebär, för det andra en förenkling av personalfrågan,
eftersom bibliotekspersonalen sköter kvällstjänstgöringen, för det tredje en förbättring av
den tekniska apparaten, som också omhänderhavas av den senare, för det fjärde ökad
användningstid för biblioteket i dess helhet och för det femte tillgång till ett
avsevärt större bokförråd, då det finnes möjlighet att få reservera från huvudbiblioteket,
vad som ej finnes å den egna avdelningen. Med nuvarande minskning i barnantalet
kan det kanske tänkas att ett dylikt kombinerat skol- och barnbibliotek även kan
ordnas i en eller annan äldre skolbyggnad. För större städers filialsystem måste
denna lösning även anses lycklig ur den synpunkten, att ett av de starkaste skälen
f. n. för skolbibliotek med hemlån är, att det finns för få barnavdelningar anknutna
till folkbiblioteken och dess filialer, varför många barn få för lång väg till biblioteket
och därigenom hindras att låna från detta. Det förefaller också att vara en
tillfredsställande form för samarbete mellan skola och bibliotek.
En barnavdelning vid ett huvudbibliotek i större stad bör bestå av särskild
hem-îaningsavdelning med expedition, ett eller två läsrum (har man råd att som i
Stockholm använda ett särskilt litet rum för bilderboksbarn, är det naturligtvis mycket
fördelaktigt), sågo- och föredragsrum samt arbetsrum för avdelningens och ev.
filialers skötsel. Referensrum kan dock lämpligen ersättas med en mellanavdelning
beräknad huvudsakligen för äldre ungdom, men denna kommer att nämnas
utförligare i annat sammanhang.
Erfarenheten har lärt oss, att de egentliga bibliotekslokalerna äro lämpligast om
de äro stora och fyrkantiga med särskilda ingångar till varje rum från entré-eller
korridor, men skilda åt medelst glasväggar för övervakningens skull.
Genomgångsrum äro av ondo, ej endast för den oro som uppstår i dylika, utan även emedan
kontrollen försvåras, och det är angeläget att alla frestelser till oärlighet så vitt
möjligt elimineras. Utlånet bör ha låga bokhyllor, välplacerad ordbokskatalog och
rymlig disk av passande höjd, helst försedd med ljudlöst fungerande engelska
kontrollgrindar, om resurserna ej förslå till mycket stor personal för övervakningen.
Bord och stolar böra undvikas, då läsning på stället hör till läsrummet, och många
annars skulle föredraga att slå sig ned i det livligare utlånet, där det skönlitterära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
