- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tjugoförsta årgången. 1936 /
9

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bror Olsson: Översättningslitteraturens roll i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖVERSÄTTNINGSLITTERATURENS ROLL I SVERIGE.

9

som framför allt på sin tid skapade intresset för rysk litteratur. Till sist förtjänar
det att framhållas, att Finland börjat bidraga till vår översättningslitteratur i ett
omfång som är större än våra stickprov ge vid handen, och av alla tecken att
döma kommer finskan under den närmaste framtiden att hävda sin plats i vår
översättningslitteratur, även om denna kommer att bli blygsam i jämförelse med de
stora kulturspråkens.

För att icke få en ensidig uppfattning av det viktiga kulturproblem,
översättningslitteraturen utgör, bör man emellertid icke endast taga hänsyn till vad som
översättes till ett språk: man måste också skaffa sig en överblick över vad som
översättes från resp. språk till ett annat. Att för en längre period göra detta är med hjälp
av vanliga bibliografier ingen lätt uppgift, och jag har därför måst inskränka mig
till de sista tio åren. Enligt mina beräkningar — det är möjligt att en eller annan
från svenska översatt bok undgått mig — ställa sig siffrorna på från svenska till
andra språk översatta romaner från 1925 till 1934 på följande sätt:

1925: 77, 1926: 54, 1927: 59, 1928: 42, 1929: 46, 1930: 44, 1931: 36, 1932: 30,
1933: 39, 1934: 35-

Man lägger här främst märke till att vår skönlitterära export sedan 1925 till
1934 sjunkit med över 50 f0. Säkerligen måste man härvid räkna med
efterdyningarna från de sista årens svåra ekonomiska kris, och vi kunna möjligen med
stigande konjunkturer räkna med en förbättring. Men säkerligen förklarar detta
ensamt icke vårt minskade bidrag till andra länders översättningslitteratur, och häremot
talar för övrigt det faktum, att omedelbart efter världskriget översattes till tyska
t. ex. långt mera än vad som nu är fallet, så att man då från tysk sida med fullt
fog kunde påstå, att ingen mera betydande svensk bok lämnades oöversatt. Jag kan
icke förklara saken på annat sätt än som ett tecken på sjunkande litterär standard
i vårt land. Såsom jag påpekade för Danmarks vidkommande, ha vi på något
undantag när icke längre några författare av det rykte eller den resning, att de vädja
till en internationell publik. Visserligen är det icke alltid det mest betydande som
lockar en förläggare att låta översätta och utge en bok, det kan lika ofta vara en
av dessa mer eller mindre oförklarliga succéer. Men det skall vara en mycket stor
succés i ett litet land, som lockar en förläggare t. ex. i England att på denna grund
utge en bok. Annat är naturligtvis förhållandet med stora författare av
internationellt rykte. Det torde därför vara säkrast, att vi under de närmaste åren bereda
oss på att spela en biroll på den internationella litteraturmarknaden. Naturligtvis
kan dock en målmedveten kulturpropaganda något ändra på detta förhållande. Man
har sålunda iakttagit, att intresset för tysk litteratur i Italien märkbart stigit under
de sista åren och säkert icke med orätt satt detta i samband med några lyckade tyska
bokutställningar i Italien. Då det är tydligt, att bokutställningar äro ett effektivt
medel i kulturpropagandans tjänst, borde kanske mera än hittills skett denna väg
prövas från svensk sida.

Jag skall här icke i detalj ingå på frågan, vilka svenska författare som
representera de siffror jag ovan anfört. I förbigående anmärker jag blott, att rekordet
för hela tioårsperioden innehaves av Selma Lagerlöf och att som god tvåa kommer
Strindberg. För övrigt finner man häribiand mycket, som icke ger en riktig
föreställning om vär litterära standard, när den är som bäst — typen Courths Mahler
tycks ha en fast internationell kundkrets. Endast för att ge en föreställning om hur
vi för närvarande skönlitterärt presenteras i utlandet skall jag med den gjorda
inskränkningen till romaner och noveller (undantagsvis har ett drama och en
reseskildring medtagits) anföra de svenska titlarna pä de böcker, som 1934 översatts till
något främmande språk:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:07:56 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1936/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free