Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Elisabeth Berggren: Modernt biblioteksväsen i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6
MODERNT BIBLIOTEKSVÄSEN I ENGLAND.
växa fram och de större stadsbiblioteken ha här fritt fått utveckla sin egenart. Det
har stått strid om dessa avdelningar. De fordra ju sin speciellt utbildade personal,
ofta också särskild lokal, t. ex. i kommersiella centra. Men det har lyckats i
förening med Library Association att hävda dessa avdelningar som viktiga funktioner
av det moderna folkbiblioteket. Också de separata tekniska biblioteken och andra
specialbibliotek, som delvis framtvungits under och efter kriget, ägnar författaren
ett ingående kapitel. Som bevis på de praktiska behov, som göra sig gällande,
redogör han bland annat för »Aslib», d. v. s. Association of special libraries and
information bureaux. Det är en lös organisation av bibliotek, upplysningsställen, firmor,
föreningar, korporationer och enskilda personer, som vill utöva en förmedlande
verksamhet och vara en Clearing house of information, ej ett samlingsställe för nytt
material. Genom sin Directory of sources visar den till de specialsamlingar, som
finns i landet.
I County-Library-röreslen ser författaren ett av de mest intressanta och i
ögonen fallande dragen av engelskt biblioteksväsen av i dag. Här har
Carnegie-stiftelsen gjort stora insatser och avsåg genom sin femårsplan 1931—35 att göra ännu
mer, om inte krisen kommit emellan. Det samarbete, som drivit fram
County-Library-rörelsen visar hän på den Co-operation i större skala, som författaren
grundligt behandlar i ett kapitel. Co-operation är ett försök att lösa problemet i stort
utan att bana väg för någon statlig centralisation, som skulle inkräkta på den lokala
självständigheten, ett försök att gjuta nytt liv i gamla förvaltningsformer. Utom
i samarbete med skolor och folkbildningsinstitutioner tar denna Co-operation sig
uttryck dels i »Regional circles», dels i National Central Library i London med ett
system av »Outlier libraries».
Kapitlet om byggnader innehåller en givande översikt över de engelska
biblioteksbyggnaderna alltifrån de gamla universitetsbiblioteken fram till de moderna
folkbiblioteken, som äro bärare av helt nya idéer för planläggningen, visserligen efter
amerikanskt mönster, men där dock sedan en typiskt engelsk stil vuxit fram. De
större stadsbiblioteken bli ju mer individuella, men i fråga om mindre bibliotek och
filialbibliotek har en viss standardstil allt mer utvecklat sig. 24 planritningar i slutet
av boken belyser framställningen.
I ett särskilt kapitel behandlas magasin, bokuppställning och kataloger, i ett
annat inkomster, tillväxt och användning. Slutligen behandlas yrket och
yrkesutbildningen samt Library Associations och Carnegie United Kingdom Trusfs stora
insatser. Skildringen av Carnegiestiftelsens insatser blir en repetition av det engelska
biblioteksväsendets utveckling de sista årtiondena, antingen det gäller stadsbibliotek
eller County Libraries, byggnader eller boktillväxt, kataloger eller Co-operation i alla
dess olika former.
Allt som allt, den som gjort sig väl bekant med Predeeks sammanfattande
synpunkter på engelskt biblioteksväsen av i dag, torde ha stora förutsättningar för att
också vid ett flyktigt besök kunna tillgodogöra sig de lärdomar engelskt
biblioteksväsen alltjämt har att ge.
E. B—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
