Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Greta Linder: Två nya danska biblioteksbyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ NYA DANSKA BIBLIOTEKSBYGGNADER.
Av bibliotekskonsulenten Greta Linder.
Danmark, i så väsentliga avseenden ledande makt inom skandinaviskt
folkbiblioteksväsen, har hittills på ett område stått tillbaka för sina grannländer: under det
att Sverige genom Stockholms stadsbiblioteks byggnad och Norge genom det
Deichmanske biblioteks nybyggnad i Oslo under det sista decenniet fått var sin
biblioteksbyggnad av storstadsmått, är Köpenhamns kommunbibliotek ännu inhyst i vad
man vågar kalla provisoriska lokaler i Nikolaj kirke. Emellertid har Danmark
på senaste tid fått ett par nya byggnader som, även om de ej nå upp till
storleksklassen för ett blivande köpenhamnskt huvudbibliotek, dock ge utmärkt besked om
hur man därnere — med sin stora erfarenhet på biblioteksbyggnadsområdet — löser
i stort sett samma problem, inför vilka man stått i Stockholm och Oslo. Den ena
byggnaden, i landets andra stad, Aarhus (cirka 80,000 invånare), Jyllands
huvudstad, utgör säte för dess nygrundade kommunala folkbibliotek, sedan 1935 tillika
centralbibliotek för Aarhus amt — i förbigående sagt utgör det den sista felande
länken i Danmarks centralbibliotekssystem, som alltså nu framstår i fullt utbyggt
skick, täckande landet i dess helhet. Byggnaden, som öppnades för sitt ändamål i
oktober 1934, har med ingenjörsarbeten och inventarier kostat c:a 675,000 kronor.
Den är centralt belägen i en utmärkt vacker trädgårdsanläggning och har med sitt
platta tak och sina stora fönsterytor — byggnadsmaterialet är tegel och betong, för
taket koppar — en ganska utpräglad funkiskaraktär av det tilltalande slaget.
Den bebyggda arealen är inemot 1,100 kvm. Grundplanen visar tre flyglar,
som sammanstråla i en stor trapphall, kanske byggnadens ståtligaste rum med
vacker utsikt genom den väldiga glasväggen över parken med dess springbrunn. I
huvudvåningen en trappa upp ligger i centrum det stora utlåningsrummet (225 kvm.)
med plats för cirka 13,000 band; från disken är det nedgång till bokmagasinet. I
den västra flygeln ligger läsesalen (200 kvm.) med plats för cirka 60 personer;
avskild från läsesalen medelst en glasvägg finns en särskild tidskriftsavdelning (50
kvm.). Till samma flygel har man förlagt de viktigaste arbetsrummen. — I den
östra flygeln finner man, utom en tidningsläsesal med vridbara stolar,
barnavdelningen med kombinerad läs- och utlåningsavdelning samt ett litet sagorum. — I
bottenvåningen som även den har god naturlig belysning ligga, utom bokmagasinet
(225 kvm.) med en hyllkapacitet om över 50,000 band, ytterligare några arbetsrum,
personalens frukostrum samt tre studiecirkelrum. — Två trappor upp finner man
tio studiecirkelrum och en mindre hörsal med 64 platser; dessutom ovanpå
utlåningsavdelningen en föredragssal med plats för 200 personer. — Det kan nämnas, att
Statens Bibliotekstilsyn tjänstgjort som bibliotekssakkunnig vid detta bygge av den
grund, att bibliotekarien, Carl Thomsen, först utnämndes, då byggnaden i sina
grunddrag redan stod färdig; för denne återstod dock hela inredningsarbetet.1
Den andra stora biblioteksbyggnaden, som på grund av sin större
lättillgänglighet för svenska besökare kan förtjäna ett mera detaljerat omnämnande, är
Frederiksbergs kommuns nya huvudbibliotek vid Solbjergvej, öppnat den 1 oktober i fjol.
Den tillhör den med Köpenhamn helt sammanväxta men som särskild kommun
fungerande stadsdelen Frederiksberg (cirka 110,000 inv.), som förut haft ytterst
otillfredsställande lokaler för sitt bibliotek. Denna byggnad, som är landets hittills
största för sådant ändamål och som med inventarier kostat cirka 800,000 kronor
(700,000 + inventarier 100,000) har från ledande danskt bibliotekshåll fått de
amplaste lovord och är säkerligen i allt väsentligt — liksom Aarhusbyggnaden — en
1 För mera detaljerade upplysningar i fråga om Aarhus-biblioteket se Bogens Verden 1934: 9,
i fråga om Frederiksbergs-biblioteket 1935: 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
